Drömmen om en värld utan Terry

Detta hände. Igen.

F.d. modellen, numera undersköterskan, Charlotte Waters har gått ut och berättat om vad hon blev utsatt för när hon som tonåring plåtades av porträtt- och modefotografen Terry Richardson. Jag orkar inte ens skriva ut här vad det är hon berättar.

Jag drömmer istället om en värld utan Terry Richardson. Jag drömmer om en värld där Terry Richardson aldrig skulle få en helsida i tidningen att bortförklara varför han utnyttjar sina modeller sexuellt. Jag drömmer om en värld där Terry Richardsons bilder aldrig skulle få flera helsidor i magasin, tidningar, reklamkampanjer eller böcker, när det uppenbarligen finns fler än ett vittnesmål om hur han tar sina bilder.

Vid det här laget vet världen mycket väl vad Terry Richardson utsätter sina kvinnliga, okända, modeller för, de som det inte spelar någon roll om han förnedrar, utnyttjar eller antastar. För ingen bryr sig. Mot en man som Terry, vem lyssnar på dem? Vad är de värda i den här världen? Terry fortsätter att anställas som fotograf. Och om och om igen bekräftas det att de tjejer som blivit utsatta för honom betyder ingenting.

Så. Det jag undrar är väl detta:

Hur många anklagelser kan Terry Richardson få riktade mot sig innan han blir arbetslös? Det här är inte, som han kallar det, en häxjakt. Det är faktum, att i historien av creepy fotografer toppar Terry Richardson listan av vider. Det är bara att googla på antalet tjejer som trätt fram och berättat om hans ”arbetsmetoder” – vilka helt enkelt går ut på att utnyttja eller ofreda sina modeller sexuellt – och du kommer tappa all luft i kroppen. Du kommer tänka: ”Hur kan någon som han inte vara inspärrad?”. Eller, åtminstone, bojkottad.

Dessutom är det, kan man väl säga, vidrigt på ytterligare en nivå i hur han faktiskt använder själva övergreppet som verktyg genom kameran. Som sin estetik. Allt syns ju där. Bilderna där han kommer i en clueless tonårig flickas ansikte är något han med stolthet visar upp. Det säljer för miljoner till andra (män? troligtvis?) med miljoner på banken. Och Terrys ”förbjudna bilder” bidra ri sin tur till att han får plåta stora kampanjer (där man knappt ser att han tagit bilden) och kändisar (Obama inräknat).

Hur länge kan han få fortsätta innan världen säger nej? Vägrar ställa upp på den världsordning som leder till att han är en hyllad fotograf? Det finns ingenting i hans bilder. Varenda bild Terry Richardson tar handlar om honom själv och hans kuk.