Som norra Europas sämsta farsa

Molly har varit hemma i en vecka pga diverese skavanker. Förkylning, ögoninflammation, hosta osv. Idag var det dock dags att gå till förskolan igen och det var ingen rolig upplevelse för en blödig pappa som mig.

Eländet började redan när vi gick hemifrån, jag tror Molly kände på sig att hon skulle till förskolan och blev ledsen. Men väl på plats tappade hon det fullständigt. Ni vet när man har så ont eller är så ledsen att man inte ens får luft mellan gråten? Så var det och ju mer jag kramade henne, desto mer grät hon. Jag skiter i det här tänkte jag, mitt hjärta pallar inte.

Efter mycket om och men så lämnade jag över henne till en av pedagogerna, pussade henne på kinden och berättade att hon var min bff, sedan gick jag sakta därifrån samtidigt som jag funderade på om jag skulle vända och hämta henne.

Det är tur att Molly har hamnat på en riktigt bra förskola med pedagoger som både jag och Paula har fullt förtroende för.

Men vafan gör man. Det är mitt barn och att se henne ledsen gör ont i hela mig. Att se henne så ledsen som hon var idag gjorde ondare än alla skador jag har varit med om.

Någonstans tror jag att barnen behöver det här för att utvecklas och det finns något positivt i det hela: Det kan bara bli bättre nu!

  • Love
  • Save
    7 loves
    Add a blog to Bloglovin’
    Enter the full blog address (e.g. https://www.fashionsquad.com)
    We're working on your request. This will take just a minute...