Vela.

Jag ska på bröllop till helgen. Det var ju ändå två veckor sedan senast.

Jag tycker att det är så jobbigt det här med klädsel till bröllop. Jag har inte varit på så fasligt många, men (nästan) varje gång blir det så jobbigt. Jo för nu är det så att jag tycker inte om att klä mig i färger. Jag tycker bäst om svart tills det kommer någon mörkare färg. Då kanske jag kommer tycka bättre om den. Men, det är något med svart och andras uppfattning om att det inte funkar till bröllop. Och av någon anledning, som kanske har med min uppfostran att göra, så vill något i mig behaga dem.

En gång på bröllop bar jag en klänning jag inte gillade och hade en frisyr jag inte tyckte om. Jag lovade mig själv att jag aldrig mer skulle lämna mig själv hemma för att passa i en klädkod. Jag har flera klänningar, funderar särskilt på en, varken rosa (men heller inte svart) eller blommig. Jag tycker den är fin. Och somrig. Och klädseln är sommarfin. Jag är bara inte helt säker på att den är sommarfin för andra.

Vem bryr sig?! säger jag kaxigt och sväljer min (besluts)ångest. När jag söker lite stöd i A så förstår han inte frågan.
Å. Men å.