Traditionen med nubbe

Så länge jag kan minnas har vi nubbat i min familj och släkt. Givetvis började inte jag nubba förrän det gick an men traditionen har alltid följt med mig, särskilt från min pappas sida.

På midsommar, på jul och på kräftskivan. Och lite då och då däremellan. Jag tycker det är en fin tradition. Med en god kryddad snaps och en sång. För givetvis ska det sjungas också.

I helgen införskaffade jag snapsglas till mig och Sven. 18 stycken rättare sagt. Nubben var redan införskaffad. Jag tänkte såklart driva traditionen vidare även här hemma. En snaps till en ordentlig söndagsmiddag är inte fy skam det. Helst en OP.

Tillägg den 16:e oktober

Ibland är saker bra underliga. På kvällen efter att jag skrev det här inlägget tittade jag i min kalender. Det stod att det var farfars födelsedag. Farfar som sedan i början av året inte finns längre.

Och farfar var en av de som sett till att föra den här traditionen vidare. Till min pappa och sen till mig och brorsan. Och som jag skrev då:

Skål farfar för att livet är härligt och för att man ska njuta av det.