Tänk så snabbt allting kan vända – Kosta Boda Art Hotel

Mina föräldrar har, sen de flyttade hit till Glasriket, pratat sig varma om Kosta Boda Art Hotel, dess bar av glas och framför allt den goda maten i restaurangen.
När min far fyllde år förra gången skulle vi ha åkt dit för att fira hans födelsedag men eftersom jag var så pass dålig då så gick inte det.

I förrgår skulle det så bli av. Mamma och pappa ville bjuda mig, min syster, min svåger och lilla Palt på en oförglömlig upplevelse på denna restaurang som är deras favorit och det såg vi alla fram emot.

Förrätten, som var en trio av olikt tillagad fisk var bra. Inte fantastisk men mycket bra.

Vi drack en god Cava till de men de två chaufförerna i sällskapet kände sig aningen bortglömda då de fick jaga efter servitören med sin beställning.

Till huvudrätt serverades en grillad ryggbiff, puré av palsternacka, rökt sidfläsk och dragonsky.
Några av köttbitarna var okej men återigen fick de båda manliga chaufförerna i sällskapet leta rätt på hovmästaren eftersom deras mat var näst intill oätlig. Mer än 50% av köttbiten bestod av en oformlig massa av fett och rått kött.

Först fick vi höra av serveringspersonalen att “det ska vara så” men efter lite dividerande gick de med på att låta oss byta ut de två portionerna.
Dock var ju vi andra klara med våra varmrätter långt innan de ombeställda tallrikarna kom ut.

Till dessert bjöd kocken på färska jordgubbar, hemmagjord vanlijglass och Italiensk maräng, en dessert som smakade bra, och jag som egentligen inte gillar vanlijglass åt upp allt i min skål för den här glassen smakade sommar.

När min mamma till slut ber om notan och den kommer så tittar hon igenom den och ber sen servitrisen att kontrollera så att den verkligen stämmer vilket hon gör varpå hon återkommer och intygar att den är korrekt så min mamma betalar och lämnar rikligt med dricks eftersom de gjort ett generöst avdrag med tanke på de returnerade varmrätterna.

På väg ut stannar mina föräldrar till vid hovmästaren och kvinnan som varit vår servitris under hela kvällen och dubbelkollar ännu en gång att notan verkligen var korrekt.
Återigen intygar personalen att notans innehåll är i sin ordning.

Lagom till att vi nått bilen kommer personalen springade och hävdar att vi inte har betalat hela våran nota.
De jagar alltså efter oss som om vi tagit en springnota, trots att vi frågat och kontrollerat TVÅ gånger att deras avdrag var korrekt.
Min mamma får således vända tillbaka och gå någon typ av walk of shame tillsammans med personalen och betala den fulla notan. Vi blev alltså inte på något sätt kompenserade för den dåliga maten och faktumet att vi fick äta vid olika tillfällen. Det enda personalen gjorde var att genera oss genom att behandla oss som gäster som tagit en springnota, trots att vi flera gånger ifrågasatte notan.

Vad som skulle blivit en fantastisk kväll på det tidigare favoritstället slutade istället med att ingen av oss någonsin vill åka tillbaka till Kosta Boda Art Hotel.