Inte helt oväntat

VUL idag visar att slemhinnan lossnat och rivit ut ett sår som blöder, men att båda hinnsäckarna fortfarande är kvar. Inte så konstigt att jag blöder som en *insert valfritt random slakteriskämt*.
Vid undersökningen hoppade jag till några gånger och det gjorde rätt ont när läkarhen pressade på med handen och förde in UL-staven. Att jag blöder kraftigt, har gått med rester av graviditeten så pass länge och får ont av undersökningen summerar ihop sig till infektion i livmodern, en mild sådan visserligen av dagens blodprov att döma, men jag får vackert svälja min dubbla antibiotikakur. Start för den blir imorgon.
Efter skrapningen.
Japp. Det blir en skrapning och eftersom jag inte ville låta mig läggas in redan idag, fick jag första tiden imorgon bitti.

Det som är bra i den här röran är att alla remisser och provtagningsbeställningar inför en ny missfallsutredning är inskickade av den fantastiska läkarhen som undersökte mig idag. Hormonprover på CD3 första normala menstruation efter att jag läkt och sedan kör de en gängse utredning. Visar inte den något (den här gången heller) får vi fundera på om vi ska gå vidare för att privat finna någon som vill göra en immunologisk utredning.
Det hör till avdelningen ”Sen”.
Till avdelningen ”Nu” hör morgondagens äventyr på gyns dagop och mer piller.

Vad tror ni – kommer jag att drömma om livmoderborttagningar inatt?