Hejdå stan, hej landet…

Studentflakens högtalare pumpar alldeles ett stenkast från där jag sitter, nere på Karlavägen, solen strålar, människor går barbenta bakom solglasögon och hela Stockholm är alldeles sommarpirrigt. Butikerna laddar för sommarrea, allén grönskar och barnen badar i plaskdammen i parken nästan varje dag. Jag jobbar undan här på mitt kontor, igår var det möten på stan hela dagen och planering inför höstsäsongen av Gokväll. Idag röjer jag undan i inboxen, besvarar förslag och idéer, tackar ja, tackar nej. Bokar upp saker ända fram in i oktober och november, känns konstigt – och roligt, såklart – såhär strax före midsommar. Men det känns också att det ska bli väldans skönt att komma från stan. Imorgon har dottern avslutning på förskolan, jag ska ordna med några sista jobbsaker – men på måndag kväll åker vi!

Lika mycket som jag älskar att bo i stan resten av året, så älskar jag att lämna den alldeles precis nu. Okej, jag ska erkänna att det just NU känns overkligt stressigt att få ihop allt pick och pack till på MÅNDAG… Men det ska nog gå, på något sätt.

Hejdå stan, hejdå asfalt, hejdå hissen, hejdå bussar och buller. Min chef (…) har nämligen bestämt att det nu går alldeles utmärkt att jobba från Skåne – och att det faktiskt är en strålande idé att inte sätta foten i Stockholm förrän slutet av augusti.