Boksällskap

En latte – med en bok som sällskap! Det ni. Att läsa en bok i lugn och ro, tro mig, detta är en unik stund. De senaste åren kan jag räkna på mina tio fingrar vilka böcker jag läst. Nästan i alla fall. Jag skäms över det lite, faktiskt. Det är INTE likt mig. Jag som älskar böcker. ‘Prova ljudböcker’, tipsar många – men nej, jag lyckas aldrig riktigt med det. När jag väl promenerar med sovande barn i vagnen, då passar jag hellre på att ringa någon. Bil har vi ingen, så då kan jag inte lyssna. Hemma, om det mot förmodan blir läge, så njuter jag hellre av tystnaden. Den ljuvliga tystnaden. Och, okej, jag irriterade mig också på rösten på de som läste in… Och så blir man distraherad. Hmm. Samtidigt verkar det härligt.

Hade också gärna varit med i en bokklubb, med ett gäng andra i lite samma fas i livet. För att peppa mig att faktiskt läsa. Men mäktar inte med att dra igång en bokklubb just nu.

Oh well, nu sitter jag i alla fall här på ett mysigt kafé på Kings Road och ska njuta av min deckare i papperform. Total lyx. Om en stund ska jag vidare bort mot Chelsea Green och äta middag med en gammal vän som bor här i London, hon har också små barn och förvarnade: ‘jag är ingen nattuggla…’. Ojojoj, inte jag heller. Som jag ser fram emot att få en natts ostörd sömn. Mmm.