En ny fas

Min lilla äventyrare har blivit så stor över sommaren. En liten pojke. Som vill göra allt som storasyster. Och oj, vad det är spännande med stan. Bussar, bilar, hundar, barn. Allt och alla ska kollas in, det tar ett tag att promenera till förskolan med två nyfikna små. Bäst är det att gå förbi brandstationen, se om bilarna är hemma och om inte, fundera över var de kan vara då?

Vi har så sakteliga börjat ta med lillebror till förskolan, imorse satt jag och lekte med honom där i en timma. Han hade så kul, tittade storögt på de andra barnen och pysslade koncentrat med pärlor och knappar. Det känns jättebra och lagom för honom nu, även om det blir korta dagar under hösten. Det är ändå ett stort steg och lite vemodigt, det känns i mammahjärtat, att inte att ha en lillbaby hemma. Slut på en fas, början på en annan…