Men…?

Föreställ er min besvikelse när jag vaknade klockan 8.28 imorse, av att de började stambytet med vår balkong. It doesn’t make sense för att vår är i mitten, vad hände med att börja i ena eller andra änden? På min sista lediga dag, sitter jag alltså hemma och kan inte höra mig själv tänka för att de är ute där med en såndär vibrerande maskin som river betonggolvet. Jag är ledsen, och har fruktansvärt ont i huvudet på grund av allt oväsen. Det var väl himla typiskt att min sista dag innan skolan börjar skulle bli såhär. Just nu längtar jag bara tills byggubbarna går på lunch så att jag kanske kan få 3O minuters tystnad, i alla fall. Varken musik eller TV fungerar, oavsett hörlurar eller ej. Trött är jag också, för jag tänkte att jag skulle sova till i alla fall 1O idag, och var således uppe lite längre igår (okej, jag sov middag igår, så jag kunde inte sova…). Tröstar mig med att jag kan fly hem till Hanna efter 16

Jag ska väl inte vara sån – klart det ska bli roligt med en ny, fräsch balkong, men min sista lediga dag…?
Nej, jag känner att jag har lite otur här idag.