Sebastian Eriksson

Djävulens kalsonger



Den protestantiska synen på samlag känns så otroligt frireligiös och tråkig.
Man behöver inte nödvändigtvis vara ful i munnen eller dela med sig av sina sängkammarhemligheter, men herregud. Känn ingen skam för sexet. Slå volter, stå på händer, läs kamasutran, onanera och gör kegelsövningar för fan.
Det är ju trots allt en drog vi är programmerade att älska. Vi fattiglappar (proletären) har ändå inte råd till så många andra roliga och säkra droger. (Nåväl. På bipacksedeln till pungkulorna skulle det kunna stå "viss risk för brustna hjärtan och bölande barn. Undvik långvarig förbrukning i ensamhet. Går att kombinera med tårar")
Varför har vi ens kvar vår tråkiga återhållsamma syn på det hela? Finns det någon funktion? Vad är det för skillnad mellan att Lestadianer (kristen grupp norr om polcirkeln) kallar gardiner för djävulens kalsonger och att svennebanan blir nervös av tanken på utom-missionär-med-släckt-lampa-i-syfte-att-avla-avkomma-samlag?
Jag har också kalsonger. Men mina djävulskalsonger (Björn Borg, 339kr) är knappast oheliga, trots att de viskar mer lovande saker än ormen i trädet.

Ja ba njut. Du borde bara också njuta. In och
se/lyssna på/läs lite snusk på interwebs nurrå!
  • Love
  • Save
    Add a blog to Bloglovin’
    Enter the full blog address (e.g. https://www.fashionsquad.com)
    We're working on your request. This will take just a minute...