Fullt med härliga rumpor!
Jag har blivit lite kär. Jag har inte riktigt fått känslorna besvarade än men det kommer väl hoppas jag. Med kärlek och kvinnlig list så brukar det bli som jag vill till slut.
Jag ska inte påstå att vi känner varann så bra än så jag antar att jag var ytlig och föll för utseendet helt enkelt. Men det känns som om det finns en härlig personlighet under det vackra också.
Jag visade en bild på min nya kärlek för Babbelpellen och för Fröken Duktig i går kväll och de bara tittade på mig med stora ögon och utbrast bägge två ”Vacker???? Menar du allvar??”
Öh… ja! Jag tycker att hon är jättevacker!
Babblis och unga Fröken tyckte dock att en ko ska vara röd eller svart. Inte RANDIG!
Men kanske det är därför jag tycker att hon är vacker – för att hon inte är som alla andra
Fast jag har ett litet problem här på nya arbetsplatsen. Det är väl BAKsidan med att jobba i en mjölkgrop. Det är VÄLDIGT mycket rumpor att kela med…
Jag är ju van att sitta bredvid kossan och mjölka och då brukar man ha hennes huvud i famnen rätt snart och man kan kela och mysa. Här står de med huvudet bort från en så man ser bara juvret och rumpan. Men visst – jag kan kela med rumpor med om det är så. Bara jag får kela med lite kossa så är jag nöjd.
Så här ser det ut från andra hållet:
Massor med stora mysiga juver och spenar och det är väl inte helt fel!! Mjuka, varma och goa. Dessutom fyllda med mumsig mjölk och det är bra mycket lättare att pricka munnen när de står så här än när man sitter bredvid ska ni veta. Jag brukar ta mig en slurk när inte chefen ser.
Den enda chansen jag har att gosa med lite kossamule är när de står och väntar på att få gå in i gropen. Så då passar jag på!
Och vet ni vad? I går ramlade jag inte en enda gång!!! Jag snubblade inte över vattenslangen, jag missade inte trappstegen på stegen och jag halkade inte i kobajs EN ENDA GÅNG!!! Helt amazing!
Däremot sprang jag runt som en dåre och letade efter propparna som man sätter i spenkopparna när man ska mjölka en trespent ko. Jag letade så klart i hinken där de SKA ligga, jag letade i lådor och hyllor och överallt där de INTE ska vara och svor över att någon slarvat bort de viktiga propparna.
Ända tills jag hittade dem.
I min egen ficka…
