Good day Scotland!

Jag kan nu meddela att jag lever och redan har hunnit dricka mången kopp te. Resan över gick fint och trots smått skakiga knän fann jag Laura på Edinburghs flygplats utan några problem.

Färden till deras hus I Findoglen, Perthshire bjöd på vackra vyer och en bra start med Laura. Vi kommer redan bra överens och hon verkar minst lika go som under våra skypesamtal. 1,5 timmes bilresa gav en god uppfattning om hur hon verkar vara och vice versa.
Påväg hem plockade vi upp John och Amelia hos deras farmor och farfar, barnen var blyga men ljuvligt busiga. John hade sconessmet I hela ansiktet och plirade glatt med sina ögon.
Vägen vi åkte på var smal och slingrade sig längst stranden av en loch, på båda sidor sträcker sig höga gröna berg med små vita ulliga prickar på.

Jamie, pappan, var hemma när vi anlände. Han har röda polisonger och precis som sin son, plirande ögon och ett sinne för humor.
Efter att barnen badats och stoppats I säng åt vi en god stek och lärde känna varandra lite mer.
Huset är kallt, så när jag kröp ner I sängen senare på kvällen behöll jag raggsockor och fleece på. Mysigt!
Idag har jag utforskat området lite, en 2 timmars promenad längst The loch. Det är vackert här, trots att solen gömmer sig bakom molnen. En ekorre hälsade mig välkommen, den var lite småläskigt nära till en början men skuttade sedan upp I en ek.
Snart kommer Laura, hennes vän och barnen hem.
Detta var allt för nu, simma lugnt. /Josefin