Glädje och sorg på Krim

Krimtataren Aliye Kefileva röstade inte i gårdagens val. I dag står hennes klassrum tomt, studerandena hon undervisar i krimtatariska vill inte åka in till Simferopol. Natalya Kuntsova är däremot glad. Hon är pro-rysk ukrainare och säger att det är en av de lyckligaste dagarna i hennes liv.

Folkomröstningen om en anslutning till Ryssland slutade igår med ett rungande ja. Hela 95, 5 % röstade för att halvön skulle bli en del av Ryssland. Krim har utropat sig självständigt och samtidigt ansökt om att få ansluta sig till Ryssland.

Rädd för att gå ut

Aliye Kefileva bor i huvudstaden Simferopol och är på väg till sitt jobb på universitetet där hon undervisar krimtatariska. Hon tittar ut genom fönstret och konstaterar att gatan är helt öde men det beror antagligen på att det är så tidigt på morgonen.

- Jag är på väg till jobbet men jag är rädd för vem jag ska möta på gatan och vad de kan göra mot mig. Pro-ryska grupper finns överallt och firar den stora segern från igår. De lär ska ha varit våldsamma speciellt mot de lokala icke pro-ryska journalisterna. Så jag är rädd.

Tomt klassrum

Hon säger att hon vet att hon kommer att ha ett tomt klassrum på sina föreläsningar idag.

- Mina studenter ringde mig redan idag på morgonen. De flesta av dem är från andra ställen än Simferopol och de är helt enkelt rädda för att komma in till huvudstaden. Men jag följer universitets regler och jag tänker åka på jobb och undervisa krimtatariska idag, med eller utan studerande.

Natalya kan inte sluta skratta

Natalya Kuntsova bor också i Simferopol. Hon är så lycklig över valresultaten att hon inte kan sluta skratta.

- Jag är så glad, igår var en fantastisk dag för mig. Det känns som en stor seger värd att fira! Äntligen kunde vi på Krim visa att vi vill höra till Ryssland!

”Varför kunde vi inte fortsätta som förr?”

Aliye bojkottade valet och hon säger att det gjorde alla hennes vänner också. De hade bestämt på förhand att det inte var någon idé att rösta eftersom man bara kunde välja mellan två dåliga alternativ.

- Det första var att bli en del av Ryssland och det andra att Krimhalvön sku bli en del av Ukraina men enligt konstitutionen från 1992, den innebär en mycket bredare autonomi än i dag. Varför kunde vi inte få välja att fortsätta som situationen har varit de senaste åren? Dessutom hörde jag att några av mina vänner blev tvingade att rösta av ryska soldater trots att de inte ville.

Förståelse och försoning

Men Natalya har hört helt andra historier. Hon påstår att många Krimtatarer har röstat och att många ville gå och rösta men vågade inte.

- De bor i små byar och det finns personer överallt som skulle ange dem, som deras grannar ifall de verkade vara för ryssvänliga.

Natalya påpekar att det är viktigt med förståelse och försoning då det kommer till de olika folkgrupperna på Krim, och speciellt krimtatarerna som är i minoritet och utgör endast dryga 10 % av befolkningen.

- Jag har många vänner bland krimtatarerna, nu måste de bara förstå att denna förändring är bra och de måste lära sig att acceptera den.

Vill fly till säkrare delar av Ukraina

Men någon försoning tror inte Aliye tror på, däremot tror att hon och hennes familjs sista utväg kan vara att fly till Ukraina

- Min pappa har redan under en längre tid försökt få mig och min familj att flytta till de säkrare delarna av Ukraina. Jag vet att det i Kiev finns personer som skulle hjälpa oss. Men vi har ingenstans att ta vägen och dessutom behöver vi ju jobb, jag undervisar krimtatariska, var skulle jag kunna göra det i Ukraina?

Läs också Politik förstör vänskap på Krim