Terrakottahunden

I samband med ett maffiamord får kommissarie Montalbano tips om en vapengömma i en grotta. Vapengömman finns mycket riktigt där, men Montalbano hittar också något annat: en lönndörr leder till en inre grotta, där polisen finner de mumifierade kropparna efter ett ungt par. Troligen har de vilat i grottan sedan andra världskriget, omgivna av diverse föremål inklusive en hund av terrakotta i naturlig storlek.
Montalbano överlåter åt sina kollegor att sköta utredningen av vapengömman och blir själv som uppslukad av detta femtio år gamla fall.
Samtidigt måste Montalbano även hantera kvinnorna i sitt liv: flickvännen Livia, vännen Ingrid samt den efterhängsna konstapeln Anna.

Det här är den andra boken i serien om Montalbano och antingen så blir böckerna bättre med tiden eller så har jag helt enkelt tröttnat på kommissarien. Det är något med den här boken som gör att jag är ointresserad och ofokuserad när jag läser och jag gillar det inte.

De vanliga karaktärerna finns med här och även ett ganska spännande fall men det räckte alltså inte hela vägen. Ibland kändes boken otroligt seg, ibland gick det alldeles för snabbt. Och även om jag vanligen älskar Montalbanos förkärlek till mat och nakenhet så kändes det som om allt bara var för mycket här. Jag blev trött på det helt enkelt.

Det var dock ingen dålig bok utan jag rekommenderar den vidare till andra som har läst om Montalbano eller är nyfikna på italienska kriminalromaner. De har ju trots allt en viss charm.

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 3/5

Författare: Andrea Camilleri
Serie: Kommissarie Montalbano #2
Utgivningsår: 2014
Förlag: Modernista
Utläst: 31 augusti 2014
Finns hos: Adlibris | CDON| Bokus