Vecka 16!

.. Woho!

Alltså veckorna går så mycket snabbare vid andra graviditeten. Med Gillis följde vi gravidappen slaviskt och längtade till kommande veckor. Nu är det istället att appen påminner att ”just det, idag byter vi vecka”. Jag trodde att det skulle känns lite elakt att inte vara så exalterad över veckorna på samma sätt men så är det inte. Det är faktiskt bara skönt att inte tänka på graviditeten dygnet runt, det gör att när jag väl tänker på bebisen så njuter jag bara. Ingen oro.

Jag tycker faktiskt att min mage har en annan form än sist. Jag upplever att kulan sitter längre ner och lite mer päronformad mage. Gillis låg istället rätt högt och koncentrerat. Kanske inbillar jag mig bara, jag vet inte. Men det coolaste hittills är att jag tror att jag känner lite fladder i magen när jag ligger ner på kvällen i sängen. Dock är det lite osannolikt, jag menar, jag kände Gillis i vecka 23 förut och då var det en hård spark. Det här så kallade fladdret kände jag aldrig, men nu är det något som känns när jag slappnar av. För omföderskor kan det ju kännas snabbare.. Hmm..

Jag ska summera veckans krämpor så har jag faktiskt inte mycket att berätta. Jag mår toppen. Känner mig vacker, glad och pigg. Njuter av att känna så för man vet ju aldrig om det vänder.

Målet nu är att börja knipträna, förra gången kissade jag ju på mig (naken!) framför Odd när jag började skratta. Inte för att det var hela världen men allt sådant slutade när jag tränade knipmusklerna. Sedan ska jag också börja smörja in magen regelbundet med olja, har slarvat med det. Jag har tagit fram en egen från fabriken som doftar apelsinchoklad & svarta vinbär, mumsdoft.

Förresten, jag har gråtit av lycka idag. Jag fick se Gillis första teckning (!!). En massa fina streck i svart, grönt och lite blått. Den ska ramas in och upp på väggen. Himla stort.

…Woho!

The weeks are going by so much faster than my first pregnancy. With Gillis we followed the pregnancy app religiously and couldn’t wait for coming weeks. Now it’s more a case of the app reminding us that ”oh yeah, we’re changing weeks”. I thought I’d feel bad not to be excited about the weeks the same way but I’m not. It’s actually refreshing not to think about it 24/7. When I think about the baby, it’s positive thoughts only. No worrying.

The main goal now is to do Keigel exercises. Last time I wet myself (whilst naked) in front of Odd when he made me laugh. It wasn’t the end of the world, but I stopped having incidents like that after doing the exercises. I’ve started using oil on my belly again, I’ve been bad about it. My own oil is underway, it’s orange, chocolate and black currants, such a yummy scent.

Btw, I cried of happiness today. I got to see GIllis’ first drawing (!!). A bunch of beautiful lines in black, green and some blue. It’s getting framed and going up on the wall.