Läsarfråga

"Jag förstår inte hur stark du är som klarar av att vara skild från din sambo så mycket som du är. Nu vet jag att ni måste härda ut det eftersom det är hans jobb, men jag själv hade blivit knäpp av att vara så mycket ensam. Hur gör du?"

Tusen tack för fina ord som värmer att jag är stark som klarar av att vara i från sambon så pass mycket som jag är. Det är en del som undrat hur vi klarar det så i stället för att svara i en kommentar tycker jag det är en aktuell fråga som jag kan ta upp här i bloggen.
Just nu suger det och jag förstår inte alls hur jag klarar det, för just nu önskar jag inget hellre än att få ha min sjöman hemma , hela tiden, konstant , dygnet runt med mig. För just nu när värken plågar mig otroligt mycket behöver jag honom mer än någonsin.
Men så är det det att saknaden är bra, att få längta efter någon som man älskar så pass mycket som jag längtar efter min sjöman gör att jag klarar av det och att få se den glädjen i ögonen på sin bästa vän och sambo gör att vi klarar det. Och att veta att när han kommer hem så har vi 14 dagar att göra saker tillsammans på , att bara vara och att få känna den kärlek jag får av honom när han kommer hem så tar jag gärna den där saknaden, den där längtan att han ska komma hem, trots att tårarna rinner den dagen han ska åka igen.
Och visst jag tänker inte sticka under stolen med att det ibland har varit så fruktansvärt jobbigt och jag verkligen har hatat att han är iväg 14 dagar på jobb. Men vill man så får man det att fungera, för visst önskar jag ibland att han hade ett jobb där han åkte på morgonen och kom hem på kvällen, att vi fick äta middag tillsammans och ha ett "normalt" svensson förhållande men det vi har i dag är jag mer än tillfreds med trots att jag varje dag han är borta hatar att behöva äta ensam, somna ensam , sköta hemmet och hundarna själv, men det går och det fungerar så bra.
För oavsett hur jobbigt vissa dagar är när han är borta så försöker jag tänka:

14 dagar går snabbt, saknaden och längtan är bra och han är snart hemma igen, håller om mig och får mig att må så där oförskämt bra som bara han kan få mig att må.