Tråkigt men sant

Idag är jag ledsen. Tills idag har jag varit gravid. Vi hann komma till v 5 innan det avslutades. Jag har gråtit, varit hos en osympatisk läkare som sa ”du kanske aldrig var gravid”. Men varför har jag haft symtom? Varför visade 4 stickor positivt? För honom var jag en i mängden, statistik. För mig var det hela min värld. JAG hade ställt in mig på att en till diamant var påväg till oss.

Nu är jag bara arg. Men försöker tänka att allt har en mening. Jag kan bli gravid och att kroppen själv har skött något som kanske inte var friskt. Nu ska den här rödgråtna Paula åka hem från sjukan och pussa på min lilla klippa hemma och säga att lillebror/ lillasyster kommer sen. Inte den här gången. Jävla, jävla, jävla skit också.

För ca 1 vecka sen var jag glad, det första tecknat på graviditeten.