Inget händer

Igår kom sonen tillbaka till Stockholm. Tror vi i alla fall. Både jag och soc hade ringt polisen och bett dem hämta upp honom på tågstationen, men eftersom jag inte har hört något antar jag att de inte åkte dit. Jag tycker det är så dåligt. Vi vet att det inte är någon fara för sonen, men det vet ju inte polisen. För dem är han bara en i statistiken, han skulle kunna knarka järnet och verkligen vara i farozonen. Att det är så lågprioriterat, det är märkligt, han är ju ändå efterlyst.

Det som jag tycker blir så väldigt fel med det här är att sonen kommer undan, han får bestämma reglerna. Igen. Alla konsekvenser han har fått av samhället, de blir aldrig verkställda, de skjuts upp, han får göra som han vill och kan fortsätta som vanligt. Det är inte bra. Det gör bara att han kommer ännu mer på sidan om samhället och att det lönar sig för honom.