Att göra en 6-åring lycklig.

Eviga vinter som aldrig ger upp! Visst segar sig kvicksilvret upp ett par pinnar över nollstrecket på dagarna och visst skiner solen, men varmt är det inte. Och inte heller ger de olika småsjukorna som grasserar runtom i stugorna med sig. Tur att solen hjälper till att väcka vårkänslorna i alla fall, så jag äntligen kan komma till skott med alla planerade vår/sommarplagg som inte kommit längre än till planeringsstadiet tidigare.
Lillasyster har influensa. Och hon har länge suktat och trånat efter en klänning med ordentlig snurr i. Hon har bitvis varit riktigt arg på mig (sexåringar, ni vet...) för att hon inte har några fina klänningar (ljug förstås...). När så klänningen hängde färdig och hon fick den i morse tindrade hennes feberblanka ögon. Det finns många sätt att försöka pigga upp små sjuklingar på, men det här var nog det bästa hittills - i alla fall när det gäller lillasyster.
Livet är en vanlig trikåtop (BV 8) och underdelen en helcirkeskjol med samma omkrets som midjevidden på överdelen. Ärmarna fick bli trekvartslånga. Det är rejäl schvung i snurret, men å andra sin gick hela min 1,5-metersbit åt.
Mönster: Eget, strl 122.
Material: Fotoprinttyg frn Stoff och Stil
Bäst just nu: Att se lillasysters ögon glittra igen! Och att solen fått fart på viljan att sy sommarkläder. JAg brukar alltid vara så sent ute annars.
Sämst just nu: Det snöar idag. Och bitvis ligger snön fortfarande decimetertjock. Undrar om det komemr att vara snöfritt till sommarlovet...