Ångest å den biten

Har tampats med mardrömmar och insomningsproblem hela hösten. MMM. Jag tror dock måndagen slog något slags personligt ångestrekord? I måndags skulle jag nämligen träffa en forskare angående en studie i behandling av ångestproblematik. Jag var så jävla skärrad, vet inte om det var för att jag inte riktigt visste vad mötet skulle mynna ut i eller vad jag förväntades dela med mig av. Satt sedan där och hela hjärnan låste sig när jag skulle försöka sätta ord på min egen ångest. “Innan jag skulle gå hit kändes det jättejobbigt” sa jag och kunde inte fortsätta förklara varför eller att jag pratat med syrran för att få det att kännas bättre. Pillade istället på ett papper i knäet och flaxade vidare blicken till något oväsentligt. Efteråt var jag helt yr. Då gick jag hem, sorterade lite tvätt och la mig på soffan för att gråta. Tillät mig syssla med detta i ca 60 sekunder. Sen torkade jag kinderna och *gaskade* upp mig. På lördagen innan pratade jag barndomsminnen, KBT, hypnos och känslor med mamma. Det var ett positivt samtal, jag har ingen negativ barndom i bagaget alltså, men allt det där väckte nåt. När mamma gick ut för den sedvanliga friska luften på balkongen fann jag mig som en darrande flämtande pöl vid köksbordet. Så fort mammas steg återvände i hallen tryckte jag undan allt det där som bubblat upp och ansträngde mig för att andas vanligt igen.

Det är ju inget att skämta om, det här med att undertrycka sina känslor, men “man” kan ju bara skratta åt eländet jag håller på med. HAHA HA! Det är det enda man kan göra (nä det där är helt och hållet en lögn och det hoppas jag att ni förstår).

Det som säkerligen är utlösaren av den senaste tidens ångest är stress. Stress stress stress. Tjat tjat tjat. Men det ÄR stressigt just nu. Det är många trådar på jobbet att hålla i styr och mycket som måste göras på studiesidan. Längtar väldigt mycket till våren när jag är färdig med min masterutbildning. Det ska bli väldigt skönt att bara jobba ett tag.

En får ju se till att göra lite njutningsfulla saker emellanåt, även om kroppen pumpar runt mer stresshormoner än blod. Så i söndags klädde jag granen till exempel. Det ska börjas i tid! Årets gran innehåller glas, mässing, guld, silver och tre små tomtar.

Hejdå!

Relaterade inlägg:

1. Stressen pressen (oj vilken ordlek, oj vilket ordtrolleri!) ok vänta nu ska jag stanna upp och känna efter...
2. Vill bara grina också Det trycker liksom. Kan inte andas. Måste ta djupa andetag...
3. Vintern, stressen och hanteringssätt Lite vårsol vore inte helt fel just nu. Käkar d-vitamin...