Drabbas

Jag vill bli drabbad. Du säger det med en sådan längtan i rösten att det känns ända in i mitt innersta.

Men vi faller aldrig handlöst. Vi faller knappast alls. Vi går på dejter och rapporterar. Hen är skitsnygg. Och snäll. Men tråkig. Du vet. Hen är helt jäkla fantastisk, uppvaktar mig som tusan. Rolig. Charmig. Glad. Men jag känner inget. Inget.

Jag vill ju bara känna det direkt. Jag med. Falla handlöst. Precis.