Förminska inte

Tack för alla kommentarer i mitt inlägg igår. Ser att många känner igen sig. Sen vill jag också förtydliga, efter Bloggkommentatorenas inlägg eller snarare de följande kommentarer om att det är ett lyxproblem, om att jag istället borde ha mycket att göra för att slippa grotta ner mig i problem som inte finns. Nu är det tyvärr inte det som är problemet, att jag har för lite att göra. Och jag vet att jag inte behöver försvara eller förklara mig men jag känner mig så oerhört förminskad av sådana kommentarer. Och det är kanske det är det som är meningen. Att döma andra och sänka ens värde. Jag klankar ner ganska mycket på mig själv, ja jag är väldigt hård emellanåt och vet att det också är mitt problem som jag måste jobba med. Släppa garden, stressa mindre, strukturera mer. Jag älskar bloggen och mitt företag, allting som jag får vara med om. Vara kreativ & ha massor att göra. Sedan blir det kaos emellanåt, som egen så blir man ju aldrig ledig på samma vis som en anställd. Men jag vill inte klaga eftersom jag gillar det jag gör och försöker hela tiden tänka hur jag kan ta det framåt, utvecklas osv. Men inser också att som mamma till tre barn, där jag vill finnas så mycket jag bara kan, där det vabbas en hel del och där jag faktiskt efter min utmattningsdepression har lättare att känna att det ibland blir för mycket. Jag jobbar & kämpar, funderar på framtiden och skulle aldrig kunna gå runt utan att göra något, önskar oftast att dygnet hade fler timmar för att hinna allt.

Så, när jag nämner min gnagande oro är det inget lyxproblem jag hittar på, bara för att livet är så himla bra. Jag HAR ett underbart liv, med man, barn & katter. Ett jobb jag trivs med och ett härligt hem. Oro i annat kan ändå finnas där, och göra ont, kännas tufft och sorgset och även allt det som händer i världen såklart. Jag har svårt att sortera och blir helt förkrossad av att läsa tidningar och se Nyheterna emellanåt, nära som mår dåligt, sjukdomar och livets orättvisor. Säkert massa bagage man burit hela livet. Mitt liv har väl inte varit helt okomplicerat. Jag som en känslig person behöver bearbeta och stänga av en del information, så mycket vet jag om och det var också det jag ville få fram igår. Och att faktiskt ta tillvara på varje dag och njuta lite extra mycket. Oftast är jag bra på det, men som jag skrev igår så har den senaste tiden, en stor klump till oro, ångest och obehag börjat gro.

Så än en gång, tack, verkligen tack från hjärtat för alla stöttande och lugnande kommentarer. Mer sånt här i världen. Stöd och välmening. Inte döma och förminska. För att man skiver en blogg om yta, om inedning, mode, vackra ting, hårfärger osv. betyder det inte att det enda man tänker på är just ytligheter. Det tror jag de flesta förstår. Men precis som en modetidning, livsstilsmagasin eller Mama så avhandlar jag lite allt möjligt här inne, med fokus på feelgood. För det tycker jag är riktigt roligt, jag tycker jag är bra på det och jag älskar kommunikationen med er. Och mitt i det är jag också en tjej med känslig själ som ibland tänker högt här inne.

Kärlek/E