Smycken i parti och minut...

Njä, inte riktigt. Men typ. Det började med att jag handlade ett halsband. Ett väldigt, väldigt vackert halsband. Det var ett sjå att välja, men till sist hade jag fastnat för ett:

Väldigt, väldigt snyggt. Eller hur!? Hanna, som har virkat halsbandet, har virkat med silkestråd och virkat fast glaspärlor och sötvattenspärlor allt eftersom. Det är ett rejält långt halsband, och jag har tänkt mig att vira det tre varv runt halsen - det gillar jag nog bäst. Det är skirt och fint, och helt perfekt.

Vanligtvis brukar jag hinna göra rätt många kreativa grejer under en sommar. Så inte den här sommaren. Jag har liksom aldrig kommit till skott. Men Hannas alla halsband väckte lusten i mig, så ett tag efter inköpet bestämde jag mig för att prova virka ett armband efter samma princip. En tunn tråd (DMC nr 70) och en tunn virknål (Boye nr 13) och så pärlor som jag hade liggande.

Det var ju superroligt, visade det sig! Fast när jag hade virkat hela längden med luftmaskor blev jag feg, och tänkte att jag nog kommer slita av armbandet det första jag gör. Så då virkade jag hela vägen tillbaka med fasta maskor runtom mina luftmaskor. Resultatet blev ett lite grövre armband, men jag gillar det ändå.
När jag tar på mig det virar jag det tre varv om handleden och då ser det ut såhär:

Oj, vad skrynklig jag är i närbild! ;-)
Sen kunde jag inte sluta. Jag behövde nog ett rosa armband också. Så då virkade jag ett rosa också:

Samma tunna tråd och samma lilla virknål. Och samma procedur med att virka tillbaka hela vägen, med fasta maskor. Det är lite pillrigt, men dödligt roligt. Så här ser det ut på:

Mäh! Lika skrynklig här! ;-)
De stora rosa glaspärlorna är för stora egentligen. Jag var tvungen att fästa dem mot den virkade tråden efteråt. Det kändes för osäkert att ha dem dinglandes.

Lätt beroendeframkallande sysselsättning! Don't try this at home - om du inte vill sitta fast i virknålen för resten av livet. ;-)