Fem.

Som barn minns jag julafton som en rätt så slö dag, tomten kom efter evigheters evigheter av väntan och de vuxna bara latade sig, fast alla visste receptet på hur man lockar fram tomten, så var det ingen som lade på ett kol och fick fart på de där sysslorna som uppenbarligen måste genomföras före. Nu som vuxen, när jag varit värdinna för ett par julaftnar själv, så har jag en helt annan uppfattning om julafton. Det är himla hektiskt med allt som ska hackas och dukas och alla faten, all disken. Med tomten kommer ett inferno av julklappsyra som jag har svårt att njuta av. När man skapar en ny egen jul tillsammans och ska ta lite av hans och lite av mitt, så har somliga saker blivit på ett sätt jag inte föredrar. Och efteråt bara papper och några jahadetvardetdet. Kanske att jag föredrar juldagen?

Melvin blossar.