En dos av rätta virket

De där morgnarna när man vaknar och håret verkar ha haft ett alldeles eget liv under ett fåtals timmar i sömn. Det lustiga med självlockigt hår är att varje dag är det något nytt. En ny frisyr, ja om jag nu kan kalla det så... Och det får mig oftast att lägga upp ett flin när jag ser min spegelbild, nyvaken, och fortfarande sömnig. Lättroad, ja det kan jag tycka. Men även en bra början på morgnarna.
Håller på att ordna med ett riktigt bra flyttlag...Mannens vänner, de där som har det rätta virket. Mycket muskler och en rejäl dos av envishet. För med en hiss som är så liten, så att står jag och hundarna i den , så är den proppfull om jag säger så. Så det blir många trappor upp. Och det blir en hel del middagar jag ska avverka i tackande flytt-anda efteråt. Mannen har ett ganska stort kompis gäng som alltid ställer upp för varann, så även när det kommer till flytt och bär-hjälp. Och tur är väl det. Välsignad vare muskler när det verkligen behövs;)