När något går överstyr

Just nu äcklas jag över mänskligheten. Fyfan. Mår illa över hur vidriga en del människor kan vara. Däremot vet jag att jag inte har gjort något fel i det här och att andra råkat ut för samma "bedrägerska", och nu får det vara nog!
Jag har hyrt en lägenhet, betalt en deposition på över 7000 kronor. Skött allt hur snyggt som helst, fixat iordning, lagat saker som varit trasiga. Vid utflytt skulle depositionen betalas tillbaka. En konversation hölls om att pengarna nu betalas tillbaka, dock från utlandet så det kan ta några extra dagar. Jag väntar, o väntar. Inga pengar kommer. Kontakt tas upp igen, "Vad konstigt, pengarna har dragits från kontot, ska prata med banken". I samma veva får jag av en slump kontakt med den tidigare hyresgästen, som bodde där innan mig, och får reda på att samma sak hänt henne och att hon tänkt varna mig men eftersom namnet var utbytt på dörren trodde hon att jag var en förstahandsgäst. Vi bestämmer träff, går igenom kontrakten, alla mail och sms konversationer och inser att vi båda har blivit grundlurade. Pengar som försvunnit på grund av landets ekonomiska kris? Det är inte rimligt någonstans och skulle det VARA så, så gör man ALLT för att på något sätt få tillbaka pengarna eller väljer själv att skita i det och fixar fram pengarna till personen man är skyldig på något annat sätt. Man ignorerar det inte bara och slutar höra av sig. Samma sjuka "spel" har körts med oss, identiskt lika sms och mail har skrivits. Jag är arg! Arg över hur en människa kan bete sig såhär, som säger sig leva efter att "rätt ska vara rätt". Allt är bara ett spel, en stor jävla blåsning.
Nu påstås det att antika prylar är borta, en kingsize säng som sägs vara brutalt "misshandlad", märkes(?) lakan som är borta, städning som var så dålig att ena barnet inte kunde vistas i lägenheten, badrum som luktar avföring, saker som är sönderslagna. Och att jag nu ska bli anmäld för skadegörelse och stöld och att skadestånd ska krävas. För saker jag inte gjort. Inredningen i lägenheten var simpel, köksredskap och möbler från IKEA, en soffa som hon själv sagt har flera år på nacken och endast hängt med på grund av att den är skön (dvs väldigt sliten och trasig), sängar som står rätt på golvet utan varken ben eller ram, några självmålade byråer och skåp, en tjock TV och en lite mindre platt, nån enstaka lampa som varit trasig, inga lampor alls i taken förutom köket. Det finns inget av det här som jag skulle "vilja ha" och därmed sno.. Att jag lämnade kvar saker, så som byrå, klädställ, knivar, har det varit helt tyst om. Det påstås även att ena sängen är värd 70000 kr och att det kostade henne över 6000 att laga den men att jag nu ska krävas på hela beloppet av vad den är värd av hennes pappa, eftersom den inte är hennes. Dubbelmoraler körs med, från början var sängen en exklusiv gåva från hennes mamma, men som sagt, nu är den inte ens hennes. Badrummet visste hon om, det har varit folk där och fixat med rören men det blir samma sak varje gång, vilket jag skrev till henne. Redan när jag flyttade in var det stopp, något jag talade om för henne också. Det är inte mitt ansvar, det är hyresvärden som måste se till att få alla rören utbytta.
Det stör mig något otroligt att man hela tiden måste blanda in sina föräldrar, personer som dessutom haft mage att yttra sig om min dotter, om hur hennes språkutveckling är och att hon varit sen med annat. Det ska dom skita fullständigt i. Jag blir totalt mörkrädd för såna här människor.
Hela den här historien är bara så himla tråkig, men på något sätt är jag glad över att jag fick tag på förra hyresgästen så att vi kunnat göra en anmälan, dock på olika håll och går det inte igenom på så sätt, så blir det en gemensam till polisen istället. Och förhoppningsvis se till att kunna stoppa det här tillsammans. För som sagt, bevis finns, det blir ord mot ord, men genom att läsa bådas konversationer ser man ganska snabbt en röd tråd som bevisar att någonting gått väldigt fel till. Det här hade kunnat lösas på helt andra sätt än genom att ta det rättsligt, det handlar egentligen inte längre om pengar för mig, trots att jag såklart vill ha tillbaka det som är mitt, det handlar om att man måste kunna göra rätt för sig och inte leva efter sina egna regler, där allt bara gäller alla andra men inte en själv.