Cykelfeber

Att åka till ett nytt land, nytt ställe är alltid lika spännande. Man vet ju sällan vad som komma skall och hur de här väldigt viktiga saker ska funka. Simningen visade sig vara top notch som jag skrev häromdagen och även cyklingen har faktiskt varit över förväntan!
Visserligen har det varit rätt stökigt med MYCKET, STORA bilar. Något som en tjej från Motala kanske inte riktigt är van med..

Men trots alla mil på Highway 1 och alla bilar har vi fått se väldigt mycket fina platser än så länge :)
Denna till exempel: Pieren nere vid Cayucos. Nu hann jag knappt med att ta någon bild utan det fastnade blev cykeln vid toastoppet..
Det är väldigt vackert här i California och just SLO County är himla fint. Vi har dessutom haft tur med vädret, bara några få timmars regn som bara gjort allting vackrare i och med att det är imponerande grönska.

Och varje mil har ju gjorts med denna donna bredvid. Varenda träningstimme faktiskt. Och hon är stark! Jag får slita rejält för att hänga med. Mika är ju uppe i sista knycken inför säsongspremiär, om drygt en månad ska hon tävla i Portugal.

Och inte bara Mika har tryck i benen.
Vi har cyklat många mil med lokala cykelgruppen Arts Cycleri och gubbarna i gänget trycker på rätt bra på slätten.
Det är ett väldigt roligt gäng som är som som förälskade i sina cyklar och i sitt Kalifornien.
Men dom är ju också väldigt förtjusta i Highway 1 vilket gör att det kanske bara blir ett eller två cykelpass med dem nu sista veckan.

För cyklat har vi gjort! En hel del, inte tokmycket, men det vi stoppat in på banken har blivit bra och med hög kvalité.
I övrigt blev det 4h kalla timmar på cykeln igår med Arts och Mika. När vi väl var framme vid huset igen var benen rätt sega och huvudet rätt utblåset. Men det ju en förbaskat skön känsla!