Ni alla verkar liksom ha gett upp det här lite, så nu väljer jag att ta en paus. Ta hand om era små sparvhjärtan och låt inte våren flyta mellan fingrarna på er. Vi kanske ses snart igen. (Och ni får...
De rökte billiga cigaretter och dränkte sin nostalgi de inte ville minnas i rödvin och vi pratade om okända kontinenter. Att resa någonstans dit våra fingrar aldrig når. Tiotusen meter över molnen, ö...
I: Det är storm i Sverige, orkaner i Skåne, det har stormat i mig det senaste året. Den invändigt stormen håller mig sömnlös om nätterna och drömmande om dagarna. Jag drömmer om den oändliga vinterga...
I: Bruset ifrån tusentals tv-apparater dränks i vibrationer från dåliga mobilhögtalare som spelar gammal popmusik som förr fick hjärtat att brista rakt framför ögonen på oss, men som nu lämnar oss he...
Förlåt, nu är länken till min cover ändrad. Kolla i det nedre inlägget för att se den!
ETT: Bakom dina stängda, tunga ögonlock passerar dina drömmar, och jag studerar din andhämtning och ser hela tiden hur din bröstkorg höjs för att sänkas. Jag vill inte behöva bilda en egen uppfattnin...
Trädens grenar omfamnat oss och gatorna när de sprakande gatulamporna förvandlar våra skuggor till jättar ända tills deras existens upphör och dödas av morgonen. Klockan 03.31 vågar jag äntligen håll...
X: Mina fingrar drar igenom ditt hår och trots att jag alltid tappar räkningen runt etthundratjugosju så försöker jag mig ändå på att räkna alla dina hårstrån på ditt huvud. Hårstråna kittlar på den ...
1: Halskyssar och nyckelbenskyssar och jag håller om din tunna kropp lite för hårt, trycker dig närmre mig. Jag säger att du är det finaste jag vet och torkar tårarna från dina kinder. Kysser dig lit...
Det har kanske alltid handlat om det aldrig riktigt avslutande sökandet efter någonting som känns och lämnar avtryck. Något som tar över kaoset i kroppen och förvandlar känsloexplosionerna till ren, ...
Det är när hjärtat skaver som mest där under och bland alltihop. Det är när jag har sprungit så pass långt så benen knappt bär mig mer. Det är när vinden tar tag i mitt hår och ensamheten slår likt e...
1: Det är när kvällens sista höststrålar tränger sig in genom de tunna gardinerna och genom mina lakan som jag föreställer mig dig liggandes bredvid. När jag sluter mina ögon är allting vitt på grund...
Som att stjärnhimlen, inklusive dimman, har odlat rötter precis vid kanten av mina långa ögonfransar: Lagt sig under ögonlocken och försämrat min syn. Liksom förvandlat mina grönblå ögon till någonti...
Det är inte om nätterna när jag och verkligheten ligger klarvakna i en nybäddad säng som den fastklamrade känslan innanför bröstet bestående av ensamhet känns som starkast, eller är som värst. Det är...
Jag snubblar runt bland kullersten och vattenpölar på de släckta gatorna med nyupptäckta och främmande känslor som strömmar igenom hela min kropp. Det är en främmande stad och främmande tankar. Främm...
Det är som att luftvägarna ner till bröstkorgen har täppts för. Ändå försöker jag lossa ensamheten ifrån de fläckiga, trasiga tapeterna för att låta den fylla mina celler och min blödande, ständigt p...
Och kanske om vi ligger stilla såhär tillräckligt länge, med mina fingrar i ditt hår, så kanske mina ögon kan registrera varenda liten spricka i din huds färg. Sprickor som jag kan bära med mig, inri...
Hur mycket jag än försöker att glömma dig så är det som att du har odlat rötter precis under bröstkorgen, och min kropp har låtit rötterna slingra sig runt mina revben. Det är som att du har odlat bl...
DU ÄR HIMLEN FÖR MIG VARJE DAG: Minns du natten du och jag låg och försökte förstå oss på stjärnhimlen, hur de brinnande stjärnorna kunde lysa så klart på oktoberhimlen? Vi var närmre vintergatan än ...
1 oktober: Det blöta gräset pulserar. Asfalten sjunger. Löven darrar likt mina knäskålar. Fåglarna förflyttar sig från gren till gren. Vinden blåser igenom min löst stickade halsduk och får mig att r...
Staden har lagt sommaren bakom sig för att välkomna hösten i form av höstvindar som bär med sig fallna löv i färgerna rött och gult. Jag kan nästan se igenom stadens människor, trots deras allt tjock...
När våra bara fötter rör sig dansandes över parkettgolvet i ljuset från 60 watts lampan blir skuggorna mot väggarna större. Din bästa vän är elektriciteten. Med våra drömmar och hjärtan blottandes fö...
A: Sängen är fortfarande varm av värmen från din hud. Jag minns fortfarande varenda ögonfrans som täckte dina gröna ögon. Kudden bär fortfarande avtrycket från ditt huvud. Mönstret av din ryggrads ko...
Och det enda jag egentligen kräver såhär om nätterna är att jag skulle kunna kontrollera hjärtat och hjärnan, att de på något sätt skulle sammarbeta. I hjärnan går tankar runt och skär som kanterna a...
Köade i tjugofyra timmar under en exploderande septemberhimmel med fina vänner. Tanken av att snart både implodera och explodera framför scenen var värt det. För snart skulle vi rusa ner för trapporn...
Höstdimman har lagt sig över de gråaktiga fälten, fastnat på trädens stammar, likt det elektriska håret på din tröja, och höstvindarna som sprider sig fort mellan de avklädda gatorna har ändrat löven...
Det är när taket är tömt på stjärnor, när vintergatan är för långt borta, när sängen är för tom, och när lakanen är för tunna som jag behöver dig här. När kylan från utsidan tränger sig på, trots det...
När gatulamporna tändes en efter en där under det lövklädda trädet kändes det bara rätt. Solen hade slocknat, och våra skuggor förstorades i skuggan från 400 wattsljus. Sommaren hade fångat oss och t...
A: I tankarna tänder hon eld på allt, sa hon. På buskarna nästintill hans husvägg. Elden som sprider sig längs med gatorna, som om de vore parfymerade. På så sätt skulle världen lysa för henne för en...
Hej. Jag är så otroligt trött på alla negativa, anonyma, patetiska kommentarer jag får ibland. Det här bloggandet är inte värt det. Alls. Så nu lägger jag ner, för ett tag. Jag har tappat skrivarlust...
You are no longer following . Undo?