Hur mycket jag än känner för någon kommer jag alltid att tänka att hon inte är du.
Ett år sedan vår sista kyss.Ett år och jag blöder fortfarande.
Jag orkar inte mera.
Gråt inte, snart Àr jag också borta.
Jag ser henne i ögonen tills hon klÀr av sig och hoppar upp i min famn. Det rÀcker cirka fyra sekunder.
Gör som du kÀnner, så sÀger alla. De sÀger inte att jag ska ringa henne mitt i natten. Att jag ska ge en blomma åt henne varje gång jag ser henne. Att jag ska hålla om henne och aldrig slÀpp...
Jag frÃ¥gade min Àldsta vÀn om det nÃ¥gonsin kommer att sluta göra ont. Han tÀnkte lÀnge innan han svarade.– NÀ, jag tror inte det. Inte för dig.
Sitter och glor. Ute en tom gata i kvÀllen. Inget symboliskt med det, den Àr bara tom. Om bara en fågel sjöng. Skulle kÀnnas vackrare. Klump i halsen. Som så många kvÀllar tidigare. Så hÀr ...
Om jag bara hade vetat att det var en Àlva jag drömde om. Fy fan vilken lÀttnad.
Jag vill bara skrika så hårt det går. Skrika som ett skjutet vilddjur. Vråla tills lungorna blöder. Det har jag velat göra i ett halvår nu. Men hÀr får man inte skrika. Det Àr inte tillåte...
Varje morgon ligger jag en stund i sÀngen och funderar om det var den sista gången jag smakade dina lÀppar.
Fylligt bröst i min handrosa vårta bar mellan fingrarnai lÀngtan av en mun.
Det har hÀnt ett par gånger att folk talat om Erotikern med mig. Minen har jag lyckats hålla, men lockelsen att citera min egna inlÀgg och avslöja mig sjÀlv Àr ibland alldeles enorm.
En gång rÀknade jag ut vem en av de anonyma bloggarna på Ratata Àr. Hon var riktigt söt, men jag ville inte avslöja att jag visste.
Vårflörten har yrvaket kravlat ur sitt ide. Varje år gör det mig lika glad.
Dagen då kÀrleken tar slut finns inte, men den var tillrÀckligt nÀra. Det har blivit dags för sexets Indiana Jones att dra på nya Àventyr.
Dagen nÀr kÀrleken tar slut Àr vÀrlden tommare Àn någonsin. Hoppas det Àr idag.
Ja, vittu jag Àr cheesy nuförtiden. Sånt Àr det nÀr man Àr tokig i en kvinna. Ni får lov att anvÀnda er fantasi så lÀnge om ni vill ha mera snusk.
Det gör sÃ¥ fasansfullt ont. Hon tror att det Àr hennes fel, men det Àr inte sant. ÃndÃ¥ gör det fasansfullt ont. Att tvingas se sin blomma vÀxa pÃ¥ andra sidan fönstret.
Två kvinnormellan lakanentÀvlar omdin uppmÀrksamhet.
Saknad Àr en blykula som inte ens den skickligaste kirurgen kan grÀva ur en kropp.
Jag vill höra vindpusten i ditt hår och din hud vila i lakanen. Jag vill höra tåren som rullar lÀngs din kind.
Jag tog slagen,han fick dig.Och du glömde att ge tillbaka hjÀrtatjag gav dig för lÀnge sedan.
Du Àr varm, men det Àr tårar också.
Hur patetiskt tycker vi inte att det Àr att krama en dyna och leka att det Àr någon viktig. Och Àndå har vi alla gjort det.
Mina fingrar dansar lÀngs din rygg som om den var ett piano.
Små myror springer under min hud och hjÀrtat kan inte sluta slå. TÀnk om hon sÀger nej.
Sättet kvinnor leker att de inte är medvetna om blickarna vi som sitter i solen ger dem.
Röra dig som den lilja du är förtjänar att bli berörd,och se på dig som bara en man som älskar kan.
Hennes små händer vilar på hans bröst när hon står blygt framför honom. Händerna känns som två vilande duvor. Två duvor som han önskar att aldrig lyfte.
You are no longer following . Undo?