Mitt 2016

Heeeeej!

Alltså äntligen. Som jag längtat efter att få blogga. Och som jag saknat er! Så så så mycket!

Lite återstår det att fixa med här men jag är på min plats nu och jag tror att det är så jag trivs allra bäst. Ensam på egna ben. Men alldeles ensam är jag ju inte förstås utan ser oerhört mycket fram emot att arbeta med min nygamla samarbetspartner Tailsweep som framöver sköter om annonsering och samarbeten här på bloggen. 2017 blir ett fantastiskt bloggår, det känner jag i hela kroppen.

Vi hoppar direkt in i en liten summering av året som gått. Så får det bli en uppdatering av december sedan. Låter det bra?

Och ja just innan vi tittar på året som gått. Jag blir verkligen jätteglad om du vill skriva ett litet hej till mig. Så att jag vet att du hittat hit. Och är det något som fattas och inte känns helt bra, berätta gärna.

J A N U A R I

Förändringarnas tider. Jag fattade det slutgiltiga beslutet om mitt lilla livsverks öde. Och livet i stort. Det var dags att säga hejdå till butik Julias vita drömmar. Pirrigt, nervöst men också alldeles rätt. Att få prova på det där som ändå stundtals lockat så mycket. Tryggheten i en anställning och lyxen av att ha en början och ett slut på arbetsdagen. Jag var så färdig med allt som hade med Julias vita att göra…Men det visste ni ingenting om. Utan jag visade vårt januarihem och delade med mig av recept på ljuvliga semmelmuffins.

F E B R U A R I

Jag renoverade lilla gårdbsutiken, och hade en utförsäljning. Allt gick av farten. Och kändes bra. Men märkligt och vemodigt.

Efter elva ( !! ) år hemma var det dags för mig att ta steget ut i ett arbetsliv utanför hemmet. Fröken Julia! Och så blev det. För en kort stund. Den tredje dagen lämnade jag nycklarna till min nya arbetsplats och en liten hälsning där det stod tack och hejdå. Jag skulle aldrig i hela mitt liv kunnat stå bakom en verksamhet som den. Och är innerligt tacksam att jag kunnat följa min känsla och har den allra finaste maken som man kan tänka sig bakom mig i alla tänkbara situationer. Jag tycker synd om de barn som förvaras (!) där och på liknande förskolor. Hade jag varit en 21-årig Julia så hade jag stannat kvar. Och lagt ner oändligt med kärlek och tid på verksamheten, för barnens skull. Men nu är jag inte 21. Och jag har tre egna barn och en man. Som går först. I alla lägen.

M A R S

Jag reflekterade över hur livet varit och njöt av ett riktigt påsklov med barnen ( utan stressen med nätbutiken ). Utan så många : Mamma ska bara…

Vi planerade altanutbyggnad och firade Påsk. Gårdsbutiken blev färdig med nystrukna golv i pärlgrått och en total ommöblering. Jag skrev om hur det är att leva med sorg. Och ni var alldeles fantastiska. Så tacksamt. Vårfeelings och vårpiff fyllde hela mig och vårt hem.

A P R I L

Det började bli vår…

Växthuset stod nymålat och fräscht och vi blev med ytterligare ett växthus till Carlos lite mer seriösa odlingar. Jag nöjde mig med mina små hobbyodlingar där det mesta bara var ”vackert för ögat”.

M A J

Jag och Carlos startade upp ett nytt företag. Björstagård AB. Det kändes allra bäst så. Lite mindre att administrera och tillsammans går vi långt känslan var stark. Loppisfynd blev det i vanlig ordning precis som varje vår. Äppelträden blommade som aldrig förr ( tack till våra flitiga bin för det ). Det blev en hel del altanhäng. Och inte var det bara Majjis vår lilla katt som var gravid…men det visste jag ingenting om just då.

J U N I

Juni blev en oändligt trött månad för mig som nygravid. Omvälvande. Ena stunden var jag fylld av rädsla och oro, andra total lycka. När tankarna landat rätt, så var lyckan total. Vilken redan högt älskad liten hemlis jag bar på. Vi firade Elles nionde födelsedag, hängde på Skansen och var väldigt pepp inför ett långt sommarlov. Sommarlov blev det och vi åkte till Astrid Lindgrens värld.

Det blev också kattungelycka när fem små ljuvliga föddes i växthuset. Vilken upplevelse att få vara med om! Midsommarafton firades med finaste vännerna men ja. Jag var mest väldigt trött de allra flesta junidagarna som gick…

J U L I

Juli kom och äntligen kunde jag dela med mig av min hemlis. Ni blev så glada och gratulationerna strömmade in. Åh så fina ni är!

Jag bakade sega blåbärsrutor i mängder och höll lilla gårdsbutiken öppen med möjlighet till fika i trädgården. Noell och Elle fick en riktigt överraskning en tidig julimorgon. Jag och C hade dagen innan bokat en resa till Grekland. Så de åkte iväg, i tron om en tripp till Grönan. Men det blev inget Gröna Lund. Utan en veckas sol, bad och glass vid medelhavet. Jag och Belle stannade hemma. Gjorde små turer hemma och vilade. Glömmer aldrig våra härliga efter lunchen stunder i sängen. I ett varmt julihem med svalkande surrande fläkt. Jag och Belle. Jag köpte också det allra första lilla plagget till Baby J. Belle förstod nog. Men vi pratade inte mer om det… Hennes högsta önskan var att få bli storasyster. Vi firade Belles fjärde födelsedag.

Mina tankar pendlade mellan oro och lycka. Det allra första ultraljudet gjordes. Den känslan alltså. Jag bestämde mig också för att verkligen på allvar försöka släppa oron och ge den minimalt med utrymme under graviditeten.

A U G U S T I

I Augusti var det dags att säga farväl till sommaren som gått. Den trötta, men lyckliga sommaren. Jag har nog aldrig känt mig så rik som då. På livet. Det är nog den lyckligaste känslan man kan ha. Att vänta barn.

Vardagen tog över sommarens lediga lata dagar. Men vardag är härligt tycker ju jag. Magen var fortfarande ganska så liten…och jag mådde alldeles perfekt.Vi gjorde små utflykter ut till Torö. Och hela min tillvaro var inbäddad i en vänta bebis lycka.

S E P T E M B E R

Min bästa månad. September. Nystart, energifylld efter en sommar, klar fräsch frisk luft och kreativitet som flödar. Födelsedag och höstlöften som skrevs ned. Äpplen togs tillvara. Bebiskläder köptes och ett namn bestämdes. Baby J. Jag bestämde ju namnet ganska så precis direkt efter babybeskedet. Men ville vänta lite med att berätta om mitt förslag. Tills jag visste att jag nog kunde få genom det hos övriga familjen. Och det gick. Vilken lycka. Namnet känns så rätt. För jag känner hur stark lilla baby J är. På alla sätt. Och namnet är ett starkt och coolt namn som passar henne perfekt.

Jag hängde massor med min älskade kamera. Och fick äntligen göra det som jag saknat. Fota produktbilder. Till den nya nätbutiken jag funderat på att öppna och till slut bestämt mig för, att faktiskt göra. Men i ny tappning. För både mig, familjen och käraste kunder. Jag hade haft tid att reflektera och utvärdera åren som gått för att kunna utforma en butik som inte skapar så mycket stress och riktig lön för mödan.

O K T O B E R

De allra sista trädgårdsbuketterna plockades. Luktärtorna, sommarens stolthet. Jag var bekymmerslöst, bekvämt och lyckligt gravid. Och vi fick veta att i magen växer en älskad lillasyster. Peppen var stor hos de flesta i familjen. Girlpower skulle man kunna säga. En fyndad loppislampa blev alldeles perfekt vid arbetsplatsen.

Min alldeles nya nätbutik invigdes. Och responsen blev så fin. Tacksamt.

N O V E M B E R

November fylldes av nätbutiksjobb. Som jag packade paket. Prassligt silkespapper och band som knöts och knöts. Och magen den växte. Joggade gjorde jag också för den allra sista gången. Det här året. Jag fixade lite jul vid entrén med gran och äpplen. Enkelt och mysigt. Det får bli en tradition.

D E C E M B E R

December och julförberedelser. Ett jullov som pågår än med mycket Monopolspelande och filmer som rullar på TV:n. En av de allra mysigaste månaderna på hela året. En intensiv period med butiken men nästan total tystnad här inne på grund av bloggflytten. Men det tar vi igen eller hur?

Det är alltså dags att säga farväl till år 2016. Och det känns så bra. Året har på många sätt varit alldeles fantastiskt och lärorikt. Nya insikter och lärdomar har berikat mitt liv. Livsplaner och förändringar har genomförts, utvärderats och gjorts om. Allt efter den där innerliga starka magkänslan som alltid känner rätt. Men det har även varit lite för mycket drama utifrån för min smak. Sådant bekommer mig inte under det nya året. För det har jag bestämt helt enkelt.

Jag ser verkligen fram emot det nya året. Alltså bebis! Tänk. En ny redan högt älskad liten familjemedlem ska födas. Trötta, lyckliga, tacksamma, oroliga, smärtsamma, glada, pirriga och härliga stunder är i alla fall något jag vet kommer fylla mitt 2017.

Jag önskar er en riktigt härlig, glittrig och lycklig Nyårsafton!

PUSS

Julia