Trapalandas evigt gröna ängar....

Solen skiner och detta borde vara en väldigt bra dag. Bullar har jag också bakat tillsammans med mormor och även lunchat.
Men, det är ingen bra dag idag för idag fick min älskade ponny somna in. Jag vet faktiskt inte vad jag känner. Det gör ont, enormt ont men det är som om jag stänger inne alla känslor, man orkar inte känna.

Jag förstår ännu inte riktigt att han verkligen är borta. Många säger "det är bara en häst" men för mig är det inte "bara en häst", han är eller var min bästa vän. Han betydde enormt mycket för mig och även om han inte var min till slutet så fanns han alltid nära. Jag vet inte hur jag ska orka med det här... Allt känns väldigt tungt just nu.

Vila i frid Attyrory Frankie 2015-03-03, nu får han galoppera vidare på Trapalandas evigt gröna ängar där ingen smärta längre finns...