SUDDA INTE BORT MIN SURA MIN

Den här målningen förstörde jag igår kväll kan man säga. Så jäkla dumt. Jobbade mer på läpparna och förstörde dom tycker jag. Hoppas jag kan rädda hennes utseende ändå.. Jag som älskade hennes sura min här, nu ler hon sådär sötsliskigt som en barbiedocka. Så jävla fult. Vågar inte ens visa er.
Mina konstnärliga misslyckanden, så som jag ser det, tar så hårt på mig. Sänker mig. Varför denna prestationsångest vareviga gång. Jaja, det gäller att inte ge upp och att vara ödmjuk för sig själv. Måla för att det ska vara kul liksom, som terapin för själen. Får intala mig det gång på gång må ni tro.
Ja för att inte glömma bort det och för att slippa ryckas med in i det där svarta hålet. När man släppt alla spärrar, tankar och jämförelser med andra - då funkar det. Det är liksom nyckeln till personlig framgång.
(Nya bloggdesignen är så gott som på plats som ni kanske ser. Dock är det några småjusteringar kvar, om nu någon skulle fundera varför det kanske ser lite konstigt ut här och där. Men under morgondagen ska nog allt vara helt klart.)