Vykort från framtidens stad – DN och KTH

DN hade en artikel kallad vykort från framtiden. Frågeställningen var, hur ser Stockholm ut år 2050? Odlar vi grönsaker på alla gator, kör omkring i små poddar som ännu inte finns eller sitter vi fast i bilköer i ganska vanliga bilar i en stad som växt kraftigt på höjden och bredden?

Ingen vet förstås, men forskare på KTH och MIT i Boston har tagit fram tre Stockholmska vykort från framtiden. Det är tre scenarier som dom har tagit fram, man undrar vad som har legat till grund för de två senare. Nu har många röstat och då ligger Ekostaden på 43%, Teknostaden på 44% och Fristaden på 13%.

I scenariet ”Ekostaden” råder brist på energi och ekonomiska resurser. Den politiska styrningen är stark, natur och kultur bevaras och segregationen har minskat. Innerstaden och förorter med spårstationer blomstrar, men perifera förorter förfaller på grund av de höga transportkostnaderna.

I ”Teknostaden” finns gott om energi och ekonomiska resurser som används för viss politisk styrning och en bred ekonomisk utveckling. Innerstaden förtätas och förorter utvecklas med nya transportformer som till exempel självkörande taxipoddar. Den tekniska utvecklingen är stark.

I ”Fristaden” finns energi och resurser för den som har råd och de får det mycket bättre. Den sociala segregationen har ökat, privatbilism och marknadslösningar dominerar. City och vissa exklusiva villaområden lyfts, men miljonprogramförorterna förfaller.
Av de tre scenariona så är det första det som ligger närmast de energiprognoserna som vi ser nu, och det är inte troligtvis de höga transportkostnaderna som gör att förorterna förfaller utan brist på resurser över lag. Läster man James H Kunstler’s romanserie ”World made by hand” så får man en bild av hur det kan vara och då är det de små orterna som livet fortgår i, inte de stora städerna. Det två övriga scenarierna är snarare önsketänkande som inte kan inträffa.
Jag tror att det är dessa fyra scenarior:

• Techno-explosion,
• Techno-stability,
• Energy Descent,
• Collapse

som David Holmgren gjort som ligger till grund för det som KTH har utgått i från och dessutom tagit bort Kollaps som Oskar Källberg beskriver i del 2. Detta är kanske fel att utesluta denna för att den inte faller alla på läppen, men det är kanske den vi skulle studera då det kanske är denna som är mest sannolik och behöver studeras för att vi ska kunna vara lite förberedda och kanske kan vi undvika dom värsta felaktiga besluten, och har vi lite tid på oss så kanske vi kan göra en ordnad reträtt ner i komplexitet.
Den 29 maj är det en heldag på Södra teatern där @citymoves2015 som det kallas presenteras.

Vykort från framtidens stad – DN.SE.
__________________