Gotland: Kalkvita vägar, ett stycke fyr och pensionat Gula hönan

Efter en natt på pensionat Grå gåsen packade jag ihop kappsäcken, jonglerade sprattelbebis och kamouflerade bort min frisyr mot en kalkvit vägg. När det var gjort puttrade vi i väg söderut …

Vi färdades förbi karga landskap och prunkande väggrenar.

Ett stycke gotländsk natur alltså.

Fyrar är nämligen något av det bästa John vet. Vi klättrade upp, kikade på den magnifika utsikten och var lite rädda för den barska fyrguiden.

När ögonen var fulla med hav traskade vi på kalkvita vägar med Majken i bärsele. Hennes bästa just nu. Hon lider nämligen starkt av FOMO kan jag lova.

Nästa stopp blev Guldkaggen för hamburgerlunch och därefter glass på Vamlingsbolaget.

På eftermiddagen nådde vi nästa destination på semesterns fågeltema, pensionat Gula hönan.

Det var lite som ett villervillakulla.

Intill det stora villervillakullahuset låg små, söta semesterboenden i 60-talsmodell.

Vi bodde i den första lilla lådan. Det var som att stiga in i ett semesterfoto från 1965 och – skam på torra land – sådant gillar ju jag.

Majken somnade i vagnen och vi parkerade oss utanför vår låda.

Dukade upp rosévin, oliver, mozzarellaost och superyatsy.

Efter någon timme vaknade den här godingen upp. Pigg som en mört.

Så spenderades den sista kvällen på Gotland så här, med moschimoschi på den lenaste kinden.