Kontakt

Rivstart för träningen idag.
Bodypump följt av yoga.
Som att börja om lite grand, med knappa hälften av vikten jag brukar kunna ta, nybörjarflås och stelhet. Men åh, vilken känsla! Att bara stänga av och köra, att för en stund hänge mig åt pulserande musik, andning, teknik, musklernas arbete och den där svettiga envisheten som gör att en kör vidare trots att det svider och kroppen skakar.
Urladdningen.
Kicken.

Och under yogan (som jag gjorde katastrofalt stelt och osynkat) hörde jag dem, lugnt, sansat och nyfiket ställda – frågorna inifrån – från mig till mig.
Utan ångest, utan smärta, utan sorg.
Nu efteråt kan jag inte upprepa dem utan att känna just sorg, smärta, ett sting av ångest, men snart kanske jag kan besvara dem lika sansat och ärligt som de ställdes.

Imorgon är det spinning.
Hej kaklet!