When I'm Standing In The Fire I Will Look Him In The Eye, And I Will Let The Devil Know, That I was Brave Enough To Die

Jag backar, fan va jag håller på att backa nu...
Befinner mig i nån sorts förnekelsefas och gör mitt allra bästa för att inte känna något överhuvudtaget. En överklagan har skickats in idag till FinansInspektionen och alla är förvirrade, ledsna och vet inte vad man ska hoppas på riktigt. Är det möjligt att vi kanske kan få jobba under tiden som de behandlar överklagan? När stänger kontoret annars? Alla pengar skickades iväg till grossisten idag och dörrarna är stängda. I morgon får vi förhoppningsvis veta mer om överklagan.
Idag har jag lyckats annullera mitt hyreskontrakt och fått tillbaka mina gamla köpoäng. Har annullerat internet och tv abonnemang och jobbar vidare på att packa in jävligheten långt in i magen. Allt det som jag såg fram emot, som jag jobbat så jävla hårt för har jag annullerat. Satans många steg bakåt och jag avskyr det. Har försökt fokuserat på att ta en timme i taget och lyckats hålla mig till att ta en uppgift i taget. Men nu är det mesta uppsagt, jag har ingen lägenhet att flytta till, troligtvis inget jobb. Jag har människor som säger att "det löser sig, finns det en vilja finns det ett jobb, bara att hoppa upp på hästen igen" osv. Men helvete, det ska finnas ork åxå. Det ska finnas någon sorts vision om att nu tar vi i lite till och sen ska du se att det fixar sig. Det ska inte bara ta stopp efter att allt är uppsagt och avslutat. Det är lite så det känns nu - några dagar till men sen tar allt stopp. Jag har kvar lite förnekelse energi och "det löser sig" energi, men sen vet jag inte längre.
Karma finns då fan inte!