9 år som bloggare

Nio år som bloggare. Ja, nio år är verkligen en låååång tid. Inte minst för att jag har bloggat väldigt intensivt under väldigt, väldigt många år. Nu är det ju mer sporadiskt, även om jag verkligen inte vill påstå att jag tröttnat eller ”gett upp” på något sätt!! Tiden och intensiteten är dock inte lika stor och jag bloggar inte heller längre på ”samma sätt” som jag gjort tidigare. Den 8/6 hade jag alltså bloggat i hela nio år.

Men jag tycker det är ruggigt häftigt att ha bloggat i hela nio år!! Under dessa nio år har jag publicerat drygt 5000 inlägg. Det är i genomsnitt drygt 1,5 blogginlägg per dag, så det är ju en hel del. Alla inlägg är självklart inte av någon högre rang, men ibland när jag ska söka upp ett gammalt inlägg i min egen blogg om ett ämne jag skrivit om, så brukar jag pendla med att bli generad över det jag skrivit och imponerad. Det är liksom väldigt mycket antingen eller och det tycker jag är rätt roande.

Igår hände en lite rolig grej. Min äldsta dotter Binta som just nu bor i New York kom hem, utan att jag visste det. Hon är bara hemma några dagar i Sverige, för att dansa några shower med en artist, sedan åker hon tillbaka till New York igen… Hon, Isa och Mabou överraskade mig verkligen rejält. Jag satt i vardagsrummet och så måste de ha smugglat in henne i köket på något vis, för helt plötsligt kom hon in i vardagsrummet från köket, bärandes på en oboy-burk och sa upprört: ”Är Oboyen slut? Vem har tagit sista oboyen? Varför finns det ingen oboy?” Jag tittade på henne. Blundade. Tittade igen. Blundade. Tappade hakan. Och tittade igen. Jag blev verkligen minst sagt förvånad. Men så snart förvåningen släppte så kunde jag glädjas åt min fina present. Så mycket kan jag säga att den doftade grymt gott!!

Väldoftande present från Binta

För övrigt ska den här veckan bli en lugn vecka. Eller lugn och lugn. Det är en vecka med skolavslutning, vi har planerat en familjegrill och så är som sagt Binta tillfälligt hemma. En lugn vecka är sällan en lugn vecka, men den ska definitivt bli lugnare än de senaste veckorna i alla fall.

Jag är i alla fall grymt glad att sommaren verkar ha kommit igång och att jag får chans att tina upp i försommarvärmen. Jag har verkligen svårt för kyla och nu ska det bli skönt med sol, sommar och värme och jag hoppas, hoppas, hoppas att det blir en fin och bra sommar. För både dig och mig.