göteborg i augusti, dag tre: blomsterhund och comeback-konserter

Började dagen med att klä på Emmet en blomsterkrans och beundra hans oslagbara gullighet.

Men sen gav vi oss av till festivalområdet för att möta upp Karin och Elis igen. Vi hängde under parasollen vid SJs-vattentorn och lyssnade på Clean Bandit. Efter ett tag kom Pär och Rebecca som är/var Davids arbetskamrater och slog sig ner i skuggan med oss.

Efter Clean Bandit spelat klart begav vi oss till Dungen för att lyssna på Jamie XX, men precis som förut var det hemskt trångt så vi gav upp hoppet om att faktiskt se någonting och slog oss ner i gräset istället.

Toapaus i toaland. Seriöst bästa tillgången på toaletter jag någonsin sett på festival. Framför allt området precis vid ingången. Sen köpte vi friterade risottobollar och vandrade tillbaka mot scenerna för att se Mø och chilla i gräset till Conor.

Dagen krävde ett besök i merch-tältet eftersom David behövde en till t-shirt i sitt liv.

Resten av eftermiddagen och tidiga kvällen kändes det mest som vi kryssade runt mellan alla scener efter något som var värt att titta på. Future var det kasst ljud på, Janelle Monáe var lite för spexig och Little Dragon lät inte bra alls. Åter igen förmodligen endast på grund av Linnéscenens kassa ljud.

Sen var det dags för Outkast. Folk klängde på varandras axlar som om det inte fanns någon morgondag.

Men efter vi hört alla hits var det ju inte riktigt lika roligt längre så vi gick för att leta reda på David som självklart ställt sig längst fram på, just det, Slowdive. Även de återförenade och ute på Europaturné. Tyvärr inte lyssnat så mycket på just Slowdive, men att gå på post-rock-konsert är för en insatt en väldigt religiös upplevelse med åtaliga ryggradsrysningar. Även jag har varit med om detta first-hand (Mogwai för övrigt. Har sparat setlisten.).

Sen vandrade vi hem i Göteborgsnatten för det hade blivit alldeles för sent för att hinna ta sig till någon efterfest.