Självkänsla och att vara mänsklig

Skillnaden mellan självkänsla och självförtroende är att självkänsla är känslan jag har för mig själv medan självförtroende är förtroendet jag har för mig själv. Jag kan ha en kass självkänsla och tycka att jag innerst inne är ganska värdelös, men ändå ha ett bra självförtroende och tro på min egen förmåga att klara av saker. Det låter kanske motstridigt, men det var precis så för mig. Högt självförtroende, katastrofal självkänsla.

Som många andra var jag en extremt osäker tonåring som gjorde och sa väldigt mycket saker bara för att få bekräftelse. Ju äldre jag blev, desto mer uppenbart blev det att jag behövde jobba på min självkänsla. Det gick helt enkelt inte så bra att leva som vuxen utan självkänsla. Jag fortsatte att söka bekräftelse på samma sätt som jag gjorde när jag var tonåring och när jag inte fick bekräftelse från andra så dök jag ner i stora svarta hål där jag kände mig förvirrad, värdelös och avskydde mig själv.

Jag läste böckerna av Mia Törnblom och började skriva listor över allt bra jag gjorde varje dag. Jag stod framför spegeln och affirmerade, alltså sa saker som jag inte själv trodde på egentligen, om hur fin jag var och att jag dög. Det konstiga var att ju mer jag jobbade med min självkänsla desto sämre blev den. Det var som att vi sprang i allt större cirklar och att självkänslan alltid sprang lite fortare, vilket gjorde att avståndet bara ökade och ökade hela tiden. Jag har nog aldrig jobbat så mycket för något i hela mitt liv som att få bättre självkänsla, men jag gjorde det på fel sätt.

Min historia är bara min, och jag säger inte att alla ska göra såhär, för alla människor är olika. Men för mig var nyckeln att acceptera mig själv och mina fel och brister. Det där låter riktigt klyschigt, vadå acceptera sina fel och brister? Det är väl självklart? Och det kanske är det för vissa, men så var det inte för mig.

Svart på vitt så följde jag en metod som inte fungerade för mig. Det fungerade inte att skriva listor om bra saker jag hade gjort varje dag. Det fungerade inte att stå framför spegeln och affirmera. Det fungerade inte för att jag ständigt värderade mig själv, istället för att acceptera mig själv.

För mig blev nyckeln istället att göra tvärtom. Att kasta listorna, att sluta upp med att lägga energin på att affirmera, att lägga ner att jobba på min självkänsla på det traditionella sättet. Istället så började jag öva på att vara mänsklig. Öva aktivt på att göra fel och vara okej med det.

Jag började få självinsikt om vem jag faktiskt var istället för att jaga den där personen jag kunde bli. Jag insåg att ingen människa är perfekt och skärskådade min lista som jag hade i huvudet över mina fel och brister. Inget tålamod, en drama queen, känslomänniska, perioder av osäkerhet, självcentrerad, tendens att trampa folk på tårna, dåligt humör när jag inte får sova, enormt självkritisk, såna saker. Och så började jag skämta om det, ta det till mig, acceptera det, öva på att be om ursäkt men ändå säga ”jag vet, jag är sån, jag jobbar på det, men såhär är jag, och jag accepterar det”. Jag vände på steken och det gjorde hela skillnaden.

Det märkligaste av allt var att när jag accepterar mina fel och brister så behöver jag inte värdera mig själv hela tiden på daglig basis. Istället så blir min reaktion mer att ”nämen hallå, dåligt-tålamod, dig känner jag ju bra vid det här laget, hur är läget?” Det gör att jag inte längre hamnar i svarta hål av ”vad värdelös jag är, borde jag inte kunna bättre vid det här laget”. Jag kliver istället runt hålet och traskar vidare, nöjd med tillvaron.

Jag har slutat att slåss med mig själv och istället bestämt mig för att jag vill vara den jag är. Jag vill ha fel och brister idag, för det har alla, och det här är några av mina. Och de är inte så farliga när jag inte ger dem makten att bli det, när jag inte behandlar varje brist som en katastrof utan istället accepterar, ber om ursäkt, kanske skrattar lite åt mig själv och går vidare.

Jag har valt att vara mänsklig. Och det är självkänsla för mig.

Inlägget Självkänsla och att vara mänsklig dök först upp på Retrolovers retroblogg.