Tate

Vi åkte till Tate. Jag såg lite bitter ut. Jag ska berätta varför.
Det bästa var förstås, som alla gånger, alla nakna brudar. Det har nästan kommit till en punkt då man blir tvungen till att sniffa upp målningar som skulle kunna överträffa mjölkkörtlar och äggstockar, men det lyckas sällan.
Kan ha något att göra med att idealmannen vad gäller målningar gärna såg ut som ett pack av awful.
Ett undantag var utställningen med William Blake! ACK SÅ BRA.
Det sämsta var förstås, att Oslo inte har lämnat tillbaka Munchs "Sjuk flicka" ännu (lånad till Munchs 150 års jubileum). Blev förbannad. Ni som har hängt med ett tag vet ju att jag vill ha en bild på mig själv fotad framför varje version av tavlan, det är ett livsmål! Har hittills endast kommit upp till två av sex stycken. Gör mig galen.
Och där var jag redo med kameran, läppstiftet och allt. LÄMNA TILLBAKA TAVLAN OSLO.

We went to Tate. I looked bitter. I will tell you why.
The best part was, as always, all the naked chicks. I've almost come to a point where I have to search after paintings who may surpass lacteal glands and ovaries, but I seldom suceed.
It may have to do something about the ideal man in old paintings, who didn't mind looking like a bunch of awful.
An exception is the exhibition with William Blake! SO GOOD.
The worst part was, that Oslo haven't returned Munch's "The Sick Child" (borrowed by Oslo for Munch's 150 year anniversary last year). I'm pissed.
The people who have been following me for some time might know that I want a picture of myself in front of every version of the painting, it's one of my missions in life! By know, I have only got to two out of six paintings. It drives me crazy.
And there I was, ready with the camera, lipstick and everyting. RETURN THE PAINTING OSLO.