Kämpat i värme och vunnit mot komplex

Tredje gången här för i år och det känns väldigt bra.
Nu har jag visserligen bara varit på plats i två dagar och är fortfarande pigg i kroppen och skallen. När jag börjar bli lite trött så får vi väl se vad jag tycker om saken ;) haha.
Nej men ärligt talat. Riktigt bra träning första dagarna och gänget som jag är här med är grymma.
Mycket nya bekantskaper, triathlon är en relativt liten sport men jag har ju varit ifrån elitköret ett tag och inte varit på någon samling på flera år så det har hunnit ploppa upp lite nya. Vilket är riktigt roligt!
Vi bor i staff-lägenheterna den här gången och jag delar lägenhet med Emil Dansk och Oskar Djärv. Vilket funkar riktigt bra! Emil gick ju på gymnasiet förut så han har jag ju rätt bra koll på men Oskar har jag bara träffat lite hastigt ute på tävlingar.

Igår drog vi igång med dunder och brak med tuff simning i den OERHÖRT varma poolen. Därefter back/bergsintervaller på cykeln och avslutade med en jogg/stretch på efterm. Ganska exakt 5h fick vi ihop.
Riktigt så långt blir det inte idag men idag låg fokus istället på att ta ut oss.

Simningen imorse var riktigt tuff och jag hade syra i hela kroppen i säkert 50% av passet. Därefter en frukost och lite sömn inför nästa kraftprov, löpintervaller: 400-600-800-1200-1200-800-600-400 med 1min jogg vila emellan.
Tanken var att vi skulle springa detta på bana, men friidrottsbanan i Gran Tarajal var påskstängd.. Aningen irriterande. Men vi körde på gruset istället och förutom lite väl upptrampat på vissa ställen(och VARMT) så gick det bra!
Jag körde passet med vår norska kompanjon, Kristine Lie- en Ironman triathlet som är en jäkel på att springa. Hon drog på och jag gjorde mitt bästa för att hänga med henne.
Är nöjd med passet.

Och jag lyckades besegra mitt komplex lite idag.
Jag har aldrig sprungit utan tröja förut. Verkligen aldrig.
Att springa med magen bar är ingenting som jag känt passar mig då jag känner att jag har lite överflöd(eller mest för att de jag springer med inte har det).
Men när Kristine sa efter första 1200m att jag skulle vara ‘kämpe nöjd med kroppen min’ och att ‘folk bara blir imponerande över hur fort jag springer’ så rök tröjan.
Jag sprang faktiskt ganska fort också! Så jag kände mig rätt kämpenöjd.

Nu ska jag strax till gymmet och köra lite MaQstyrka.