I Göteborg med kärleken

”Mamma vi ska till Göteborg idag!” sa jag i telefonen. ”Ska det bara vara kärlek?” sa hon i andra änden. Hon satt i Sommarbo där det inte alls var sommar utan mest novemberruggigt. Fast taxen Otto hade velat bada ändå. ”Ja!” svarade jag ”Bara kärlek”.

Ja vi åkte till Göteborg igår Sven och jag. Bara för att ha det gott en kväll. Men först åt vi en alla tiders lunch på Galleri Tegel och tittade på Jennie Ekströms fantasifulla och vackra illustrationer till kaffet efter maten. Är du i Jönköping så tycker jag absolut att du ska svänga förbi och kolla.

Jag hade lätt kunnat ha några av hennes tavlor hemma. Tre eller fyra på raken. De påminner mig själv om mitt eget ritande, när det väl händer.

Vi velar, stöter och blöter vad vi ska hänga över soffan hemma nu. Lutar också åt en Simon Stålhag. Eller något eget foto på canvas.

Efter kaffet vinkade vi hej då till Jens och resten av köket och satte oss på en buss mot västkusten. Det var gråmulet och regn på rutan tills solen mötte oss i Göteborg.

Jag får alltid en pirrkänsla i hela kroppen när jag vet att jag ska få dricka och äta gott. Och tjöta med Sven om allt möjligt. Det finns inte mycket som klår de små inslagen i vardagen.

Jag tog på mitt fredagsfejs och glitterkavaj för att peppa mesta möjliga. Vi hade siktat in oss på ett par fördrinkar innan maten.

På Bhoga! Baren som vann årets bar i White Guide i år. Hade ju vart illa att missa när vi ändå gjorde stan.

Vi blev varmt mottagna och fick dricka vänt-öl medan drinkarna skakades och hälldes i kylda glas. Till och med jag kunde sippa. Men jag ska nog inte lägga mig till med ölvanor.

Oktober blev en ganska vit månad vilket har varit skönt efter sommarens alla mojitos och bubbelskålar. Men just igår var jag enormt sugen på något enastående i glaset.

Äpple och timjan till mig. Godis i ett glas som rymde bland annat calvados, äpplemust från Kivik och sockerlag med timjan. Skål!

Sven fick äran att smaka en cocktail som höll på att finliras ännu – En Scandinavian Sour. Med hör och häpna vår favorit OP i. Tillsammans med en egengjord djupröd Vermoth. Det doftade jul och var magiskt gott!

Jag blev tipsy. Inte konstigt. Vi pratade om att det är himla skoj att akvaviten får spelrum i glasen och att vi är glada över att vi har varandra. Och så allt däremellan.

Avslutade med en Citron & Brandy innan vi knäppte kapporna och gick vidare över kanalen. Mot Puta Madre!

Där var det lugnare toner än vanligt men fullt hus. Så vi trängdes en stund vid baren och pratade om hur sjukt gott det skulle bli med mat. Efter sött och surt behövs salt och flott.

Det fick vi så det räckte och blev över på favoriten Miss Sophie. Kvällens tumme upp blev blodpuddingen på charktallriken. Tumme ner är att jag efter ett par drinkar och god mat blir trött som en säl.

Så efter det orkade vi inte mer. Inte ens efterrätt!