Jag har bestämt mig.

Det här har inte så mycket att göra med musik, faktiskt ingenting alls men eftersom den här bloggen gick från Sveriges största musikblogg till Sveriges största rehabiliteringsblogg och sen tillbaka till musik så kommer den alltid ha en koppling till allt som har hänt mig.
För oavsett om jag vill det eller inte så är det och kommer det alltid vara en stor del av mig och då även av min musik.

Förra veckan gick jag på en föreläsning med en väldigt känd profil inom träning och hälsa och jag gick därifrån arg som ett bi och kände mig bara nedslagen och ledsen – inte alls så där peppad som nog egentligen var meningen.
Och så är det ofta.
99% av alla föreläsare, tränare och kostrådgivare förutsätter att publiken de talar inför är friska människor och vill helst inte låtsas om att vi “andra” finns.
-Du SKA äta så här, så här många kalorier om dagen, du SKA träna så här, och träna så HÄR mycket ect ect ect..

Om en människa med exempelvis fibromyalgi skulle gå till honom och träna ett pass på det viset ett pass ska utföras enligt honom – kör tills du spyr – så skulle denna stackars människa inte kunna röra sig på två veckor, bli totalt avskräckt från allt vad fysisk aktivitet heter och aldrig våga prova igen.

Jag tror detta är anledningen till att det enda jag hittade om träning och fibromyalgi när jag googlade var att man i princip inte kan/ska/borde träna alls.
Man är fångad i ett liv av smärta och övervikt och en STOR offerkofta svept kring axlarna.

Det tog till och med min läkare och sjukgymnast över ett år att förstå att något var fel hos mig och då är de smärtexperter. Men under ett helt år tränade jag helt fel och hade otroligt ont mest hela tiden.

Jag har lagt massvis med tid att försöka hitta vad som fungerar för mig och vad som kommer slå tillbaka med full kraft.
Vad triggar smärtan och vilka övningar är bäst?

Jag tränar XTREMEFIT – alltså bootcampträning med hög intensitet – men jag har lärt mig efter de här månaderna hur jag ska träna för att det ska fungera för MIG.
Men detta har jag kunna göra eftersom jag både är utbildad inom träning men också har ett enormt intresse för träning, hälsa och kost och sist men inte minst:
JAG ÄR SÅ JÄKLA ENVIS OCH VÄGRAR GE UPP OCH VÄGRAR VARA RÄDD FÖR SMÄRTAN!
Jag bara SKULLE hitta ett sätt som fungerar för mig.

Men vad gör man om man inte kan eller vågar? Vem ska hjälpa dem?
Inget gym, ingen PT eller ingen kostrådgivare för friska människor, det är en sak som är säkert..

Jag ska skriva en bok om hur jag har gjort. Hur jag har tagit mig tillbaka från där jag varit efter olyckan, alla sjukdomar jag dragit på mig och lärt mig att leva med.
Hur jag tränar med min fibromyalgi och hypotyreos. Hur jag anpassade träningen till en låg nivå och hur jag se utvecklade den efter mina förutsättningar och hur det har gjort mitt liv enklare.
Hur ens sjukdomar blir en del av ens liv – inte HELA livet.

Allas fibromyalgi eller annat smärt-tillstånd är individuellt men många saker är detsamma och de jag tror många behöver är en ledande hand i rätt riktning där man inte känner sig stigmatiserad och värdelös, vilket ofta kan ske om man försöker träna tillsammans med och som en frisk människa.
Sen jag slutade motarbeta min kropp har vi blivit ett team som kämpar mot mål, men efter mina förutsättningar. Och nu känns träningen rolig igen!!

JAG HAR INGEN ANING OM HUR MAN SKRIVER ELLER GER UT EN BOK MEN DET SKA JAG TA REDA PÅ! För den här boken behövs.