Florence Nightingale – kristen engelsk sjuksköterska

Florence Nightingale föddes av brittiska föräldrar år 1820 i Florens (därav hennes namn), i Italien och hon var en av grundarna för det moderna sjuksköterskeyrket. Man skulle t o m kunna säga att hon är den mest kända sjuksköterskan i hela världen, och verkligen en person som människor i allmänhet kommer ihåg än idag. Hon föddes in i en välbärgad familj och tack vare en ekonomisk trygghet så kunde hon leva ett självständigt liv och fokusera på sin karriär. Hon tackade även nej till att gifta sig under hela hennes levnad. Hennes föräldrar motsatte sig inledningsvis hennes idéer om att arbeta inom vården, för på den här tiden så var vårdyrket ett riktigt lågstatusyrke med dåligt rykte och förknippat med miljöer som inkluderade både alkohol och omoral.

Florence upplevde tidigt ett kristet kall att bli just sjuksköterska, och övertalade sina föräldrar att få ta en tre månader lång sjuksköterskeutbildning på ett sjukhus i Tyskland. Hon tog stora intryck av den lutheranske prästen och diakoniutbildningspionjären Theodor Fliedner och hans diakonissors arbete med sjuka/utslagna. Hon upplevde det som en vändpunkt i sitt liv och publicerade anonymt sina observationer år 1851 i “The Institution of Kaiserswerth on the Rhine, for the Practical Training of Deaconesses”, vilket var hennes första publicerade verk. Innan besöket i Tyskland så hade Florence redan påbörjat en del sjuksköterskestudier i Alexandria i Egypten, på det katolska sjukhuset St Vincent de Paul.

År 1853 tog Florence tjänsten som föreståndare (dock obetald) för “Institute for the Care of Sick Gentlewomen” i London, och arbetade där ca ett år. Florence fick ytterligare en drivkraft genom umgänget med Elizabeth Blackwell, som hon träffade på St. Bartholomew’s sjukhus. Blackwell var den första kvinnan som utbildade sig till läkare i USA, och hon hade fått kämpa hårt för att nå sitt mål pga samhällets fördomar mot kvinnor som yrkesarbetande läkare.

Florence är allra mest känd för sina insatser under Krimkriget, då hon arbetade på ett sjukhus i Scutari, som ligger i nuvarande Istanbul. Dit reste hon tillsammans med 38 sjuksystrar år 1854, trots att idén inledningsvis stötte på patrull just pga det nya konceptet med kvinnor inom krigsvården. Den officiella positionen som Florence fick var “Superintendent of the Female Nursing Establishment of the English General Hospitals in Turkey”. Hon fick även en arbetsledande befattning i slutet av kriget.

Vårdförhållandena för de sårade eller sjuka brittiska soldaterna var inledningsvis vidriga, och de fick tränga ihop sig i de sängar som fanns att tillgå eller sova på golvet bland damm och ohyra. Operationerna var ohygieniska, och sjukdomar som kolera, malaria och tyfus var mycket vanliga på sjukhusen. Det sägs att det var sju gånger vanligare att dö i en sjukdom än att dö i fält. Det sägs också att hon sänkte dödligheten vid militärsjukhusen från ca 42 % till 2 %, framför allt genom att i samråd med specialister förbättra de hygieniska förhållandena, och genom att se till att det fanns bra kost och friskt vatten. Andra källor (se nedan) vill göra gällande att Florence inte kan tillgodogöra sig dessa fina siffror alldeles på egen hand, och att dödsstatistiken fortsatte att vara dålig i ett antal månader efter Florence ankomst, innan de slutligen vände.

Brittiska tidningar skrev gärna om några goda nyheter gällande Krim-kriget, och Florence framgångar var därför tacksamma att skriva om. När sedan Storbritannien hade vunnit kriget blev hon en nationell hjälte, vilket gjorde det möjligt för henne att verka för en bättre och reformerad sjukvård – trots ett politiskt initialt motstånd. Donationer strömmade in och pengarna möjliggjorde fortsatt kamp för en förbättrad sjukvård på de brittiska sjukhusen. Florence upptäckte även att siffrorna var dystra också på hemmafronten, eftersom det bland män i fredstid var dubbelt så vanligt med dödsfall hos soldater, gentemot civila män. God vård är alltså inte bara viktig på sjukhus placerade på krigsfronten, utan överallt. Florence blev krigsministeriets främsta rådgivare i militärhygieniska frågor.

Ett verktyg som Florence använde inom sjukvården för att påvisa behov, jämförelser och resultat, var att använda överskådliga

statistikdiagram – cirkeldiagram/rosendiagram (som hon inte själv uppfann, men som hon använde sig av och gjorde populära). Med hjälp av sådana diagram kunde hon exempelvis tydiggöra att avsevärt fler män hade dött pga sjukdom än från krigsskador under Krimkriget. Florence kunde glädja sig åt sina tidigare matematikstudier (som hon tiggt till sig av sin far), eftersom de kom väl till pass när hon samlade in statistik för att räkna ut dödstal. Sjukvård och bra metoder för redovisning går hand i hand inom sjukvården, eftersom det inte bara är viktigt att vårda utan också att redovisa vad man åstadkommit (förbättringar/försämringar eller status quo). Det är inte minst angeläget att göra statistiken begriplig – framför allt för människor som inte arbetar inom vården men som exempelvis behöver tydliga underlag för att fatta beslut med bra fakta som grund (såsom politiker). Florence valdes in i Royal Statistical Society som den första kvinnan någonsin (1858).

Florence lyckades även att involvera kungligheterna i sin kamp för en friskare armé (hon hade bl. a en långvarig brevkorrespondens med drottning Victoria), och även det förbättrade förstås sjukvården pga bättre ekonomi och bra stöd “ovanifrån”. Florence skrev ett stort antal brev (ca 13.000 kända) i sitt arbete för att informera och sprida kunskap om sjukvård. Det är något att ha i tankarna när vi tänker på hur lätt det är för oss idag att snabbt skicka iväg ett email till flera mottagare på en gång, eller bara ringa upp någon eller ha ett skype-samtal.

De lärdomar och insikter som Florence fick genom sjukvårdsarbeten under Krimkriget smittade även av sig (om man får uttrycka sig så) på hälsoförhållandena inom den brittiska armén i Indien, där hon kunde påvisa att dåliga avloppsanordningar, förorenat vatten, överbefolkning, dålig ventilation, etc, kunde orsaka höga dödssiffror. Hon menade att god hälsa inom den brittiska armén står i stark korrelation till en god hälsa vad gäller närmiljön och befolkningen i Indien i övrigt, och därför predikade hon förbättring av sanitära förhållandena i landet i sin helhet.

Florence kan glädja sig åt att ha medverkat till att ha gjort sjuksköterskeyrket rumsrent för kvinnor i alla klasser, och 1860 startade hon den första yrkesskolan för sjuksköterskor – The Nightingale Training School. Skolan fick omedelbart ett mycket gott rykte, och det ledde till att nya skolor startades, inte bara i England, utan i andra delar av världen.

Florence var en av drivkrafterna till uppstarten av det internationella Röda Korset, som fortfarande ger utmärkelser (Florence Nightingale medaljen) till sjuksköterskor som gjort extraordinära insatser för sjuk/sårade i krig eller fred. Florence fick förstås själv ett flertal stora ordnar och medaljer för sina insatser, såsom Det kungliga röda korset och The Order of Merit - den största brittiska civila utmärkelsen. Hon var ända fram till 1872 ledaren för sjuksköterskeväsendet och kallades ”Damen med lampan” för sin vana att besöka sina patienter även nattetid.

Florence har publicerat över 200 böcker, rapporter och broschyrer om sjukvårdsverksamhet, av vilka många fortfarande används och respekteras. Hon har även satt sin prägel på dagens sjukhusvård på andra sätt, såsom en viss utformning av sjukhussalar. Hon etablerade en barnmorskeskola vid King’s Cross i London, vilken blev en modellskola för hela landet. Florence dog 1910, vid 90 års ålder.

Förutom Florence Nightingale och ovan nämnda Elisabeth Blackwell, skulle jag också vilja nämna Mary Seacole som en person som utgjort ett stort avtryck i historien, eftersom hon inte bara arbetade som en respekterad kvinna inom vården, utan också var färgad (hon kom från Jamaica).

Källor:

http://www.spartacus.schoolnet.co.uk/REnightingale.html

Florence Nightinggale museet: http://www.florence-nightingale.co.uk/the-collection/biography.html

http://www-history.mcs.st-and.ac.uk/Biographies/Nightingale.html