Dag 3 del 2. Mjölkrobot, stollehundar och plats mellan benen
Så var det då dags för vårt sista gårdsbesök innan hemresan. Denna gården hade 480 kor och mjölkningsrobot. Dessutom hade de 500 grisar men den delen tittade vi aldrig på eftersom detta var en resa inriktad på just mjölkkor.
Fast… jag kunde ju inte låta bli att snabbt slänga upp mobilen och ta en bild när vi åkte förbi grisarna med bussen. Grisar är sjukt fina!! Fast det blev ingen sjukt fin bild…
Och lika fantastiskt fina djur som på de andra gårdarna vi varit på. Det är en fröjd att se vackra, välbyggda och välskötta kor!
Jag berättade ju för er häromdagen om hur en mjölkningsrobot fungerar men jag kan ju faktiskt visa er en liten film också! Kossorna går ju själva in i roboten när de känner att det är dags, där får de kraftfoder medan roboten först tvättar av spenarna, sedan går en laser igång för att känna av var spenarna sitter för att sen sätta på spenkopparna. Just denna kossan var trespent så därför är det bara 3 st som hängs på.
Watch this video
Men det finns många fler sorters robotar i kostallen idag. En som nästan är som våra ”dammsugarrobotar”. Fast istället för att suga damm så åker den runt och sopar rent spalten. Här har den åkt och ställt sig på laddning:
Jag och Chefen kollade även på en annan smart robot när vi var på mässan. Den åker fram och tillbaka på foderbordet och sopar in ensilage till korna när de hystat iväg det till fel sida foderbordet. En sådan vill jag ha!!! Tyvärr har jag ingen bild på den.
På denna gården gick även alla sinekorna på sandbäddar:
De hade fantastiskt fina lösningar till kalvarna, här gick alla kalvar utomhus vilket ger friska och starka kalvar. Första veckan i ensamboxar och i parboxar:
Det smarta med att ha boxvagnar på hjul är ju att när man tömt dem på kalvar så är det bara att köra iväg vagnen och göra rent den på lämplig plats. Längs hela långsidan på ladugården så stod dessa vagnar.
Mitt emot hade fanns de något äldre kalvarna i små kalvhus med 7 kalvar i varje hus.
Där fick de gå tills de var stora nog att flyttas till den andra ladugården där de hade alla kvigorna. Så underbart fint och välskött!
Jag hade tur även på denna gården och hittade en annan fyrbening att kela med.
De hade två stycken likadana men just denna var helstollig och ibland fick hon värsta tok-rycket och sprang omkring som en stolla bland kossorna och sprätte sand så det yrde om det. Att kela med henne var inte helt lätt eftersom hon var kärvänlig i överkant och dessutom värsta duracellkaninen.
Men rolig var hon i alla fall
Nu var det slut på gårdsbesöken och vi satte oss i bussen och begav oss mot färjan som skulle ta oss hem till Sverige igen. Fyllda av nytänk, inspiration, dansk öl för vissa och coca cola för andra.
Om jag ville mycket innan så är det ingenting mot vad jag vill NU!
Livet är allt bra spännande
