Allt är inte ens dans på rosor

God lunch i Täby C med goa Jessica igår.

Även om saker och ting känns mest bara bra just nu och jag känner mig typ gladast i världen, så har myntet alltid två sidor. Det finns alltid något som skaver. Hos alla. Mig också, fastän jag är lycklig på livet. Det skaver olika mycket i olika perioder. Ibland kan vi hålla den obekväma känslan på ett tryggt avstånd och ibland låter vi oss påverkas av den mer och blir oerhört sårbara.

Jag träffade min fina, kloka vän Jessica och åt lunch med henne igår. Det kan låta märkligt, men jag fick så mycket energi trots att vi bara pratade om tråkiga samtalsämnen. Vi pratade om obotliga sjukdomar, döden, icke existerande familjeband, om att jämföra sig med andra, stress och känslan av att snudda vid den berömda väggen när ambitionerna är höga, man sätter stora krav på sig själv och rushar fram i livet utan tillräcklig återhämtning. Ett öppet och ärligt samtal.

Det är så lätt att måla upp en snygg fasad när man skriver statusrader på Facebook, bloggar eller lägger ut bilder på Instagram. Man delar helst med sig av roliga, fina och glada stunder. Fullt förståeligt. Det är inte många som gärna visar upp dammtussarna i hörnet och öppet delar med sig av sina tillkortakommanden. Men de finns där, bakom varje fasad. Kom ihåg det, ni som hänger ute i sociala medier. Låt er inte luras av att alla andra verkar ha det ”perfekt”.

Inlägget Allt är inte ens dans på rosor dök först upp på TUMADRE.