Cecilia Blankens är gravid

Cecilia Blankens och Johanna Swanberg pratade om p-piller i podden för några avsnitt sedan och hävdade att man inte skall äta p-piller för alla biverkningar. Jag håller med på ett sätt men på ett annat så blir det en jävla massa ungar när man inte skyddar sig. Precis så tänkte jag. Och titta vad som hände. Cecilia är gravid. Nej, skämt åsido, men det går ju inte riktigt att planera det där med “köttet” om vi säger så. Det händer liksom när det händer och vips så är man gravid. Grattis Cecilia. Hoppas att det går smidigt och lätt allting.

Många som får sitt tredje barn nu. För mig kommer det aldrig att bli ett tredje. Vet ni varför. Ok. Här kommer min lista:

1. Hatar att vara gravid.

2. Hatar att föda barn.

3. Hatar att inte ha min kropp för mig själv.

4. Vill inte ha fler förlossningsskador.

5. Om jag dör så vill jag inte att J skall stå där med tre barn själv.

6. Klarar inte av att uppfostra ett barn till pga att jag redan har två att lära och hjälpa med följande:

a, Vara uppe på natten, lära att gå, äta, prata, gå på toa, skriva sitt namn, cykla, (redan avklarat), simma, klara av skolan, fixa ett rum till (bygga ut huset), fixa alla kalas och underlätta deras kompisrelationer genom att fixa lekdejter (vi bor inte på gångavstånd till kompisar), bli goda medborgare, ha råd att resa med barnen och köpa det som de behöver, få in dem i någon sport de gillar och köra dem dit i tid och otid, sitta uppe och vänta på nätterna, köpa moppar, börja sommarjobba, ta studenten, ta körkort, fixa lägenhet, se till att de verkligen utbildar sig till något de vill göra, hoppas att de hittar en kärlek (kan jag inte göra så mycket men jag stötta dem på något sätt kanske och vara en snäll svärmor), ha tid att ta hand om deras barn om de får några och oroa mig över dem tills dess att jag ligger med skidorna i vädret.

Ni kanske tror att jag ser mina barn som inkompetenta men det gör jag inte. Jag vill bara vara där för dem helt och fullt. Det kanske visar sig att de inte behöver mig från det att de fyller 18 år men det vågar jag inte räkna med. Det är säkert tusen saker till som ingår i min roll som förälder som jag har glömt här också. Så det får helt enkelt räcka med två för att få ihop allt i livet på ett sätt som jag mäktar med.

Min dotter tycker annorlunda dock. Hon vill bli storasyster och är skitsur på oss för att hon tror att anledningen till att vi inte skaffar ett barn till är att vi inte vill att hon skall bli storasyster. Snacka om att ta det personligt.

Sen vill jag säga en sak till. Livets mening är inte att skaffa barn. Det kan vara det för en del men det är inte det enda svaret på livets mening. Vi gör så mycket mer här på jorden än att skaffa barn. Har man inga egna barn så är inte livet meningslöst för det. Därför kan man heller inte se barn som livets mening.

Hur tänker ni kring det här med hur många barn ni vill ha/klarar av att ha?

//Anna-Maria