Mitt grymma pokerface…
Jag anser själv att jag har världens pokerface!! Tydligen så stämmer inte det riktigt… Igår var det nämligen jag och Storebror som gjorde lagårn (jag är kvar på Bolmsö denna helgen) och medan han var i gamla lagårn och mjölkade de nykalvade så mjölkade jag i gropen.
Jag brukar ALLTID tala om för kossorna att jag kommer genom att klappa dem lite på benet eller prata med dem innan jag börjar göra rent spenarna. De ser mig ju inte i gropen eftersom de står med huvudet åt andra hållet.
Men… just igår så gick jag i andra tankar och glömde helt och hållet av mig. Det brukar inte spela någon roll för de är så vana vid att man mjölkar dem så de står still ändå. Men just nu kom jag till en förstakalvare som bara varit inne i gropen 1 gång tidigare. Jag sträcker fram näven och tar tag i spenen, i samma ögonblick tänker jag SHIT, en nykomling – men det är redan för sent.
Hon skickar till med benet i rena förskräckelsen och självklart hamnar min arm mellan hennes ben och den där jäkla stången!!
(det var inte just den kossan på bilden, jag tog bara en bild jag hade för att visa er stången)
Jädrar i min lilla låda vad ont det gjorde!! Jag drar åt mig armen och kollar så allt funkar vilket det så klart gör även om det känns som om den är av på mitten. I vanliga fall hade jag skrikit och gormat på kossan för att hon sparkade mig men det kunde jag ju inte denna gången. Det var ju helt och hållet mitt fel! Jag skrämde väl slag på stackarn…
Så istället fick jag muttra bittra ord till mig själv om vilken idiot jag är.
Just då kommer Storebror tillbaka från gamla lagårn. Jag sätter på mitt pokerface och tar fram en ny trasa för att börja torka av henne igen. Storebror stannar till och står och kollar på mig, kommer fram och tittar på mig igen, jag ignorerar honom och fortsätter med att fixa med trasan och servetten.
”Are you ok?” hör jag honom fråga.
”Yeah, sure!” säger jag hurtigt och mitt pokerface är så klart helt fenomenalt.
Eller fenomenalt dåligt…
”No…. It’s not. Whats up?”
”SHE KICKED MEEEEEE” tjuter jag och ger upp. Storebror tar över och torkar av och hänger på henne mjölkorganen medan jag tjurar ihop igen och börjar med nästa kossa istället.
Jag häver ilsket ur mig hur totalt korkad jag är och att det inte alls var hennes fel utan bara mitt eget och sedan jobbar vi vidare. Det gör ont som satan men jag AVSKYR medlidande och vill absolut inte ha något. Det är det värsta jag vet! Folk får gärna skratta åt mig och säga att jag är korkad, galen eller vad som helst men tyck för fasiken inte synd om mig för då kräks jag!
Han är smart och lämnar mig ifred.
Efter någon halvtimme frågar han igen men jag säger att det är ok och sedan frågar han inte mer. Smart igen.
När vi är klara och jag kommer in kollar jag på min arm och skrattar nästan i byxan! Det ser ju helt kul ut! (min hand längst till höger om det är svårt att se, så bulan är precis ovanför handleden)
