Tiggarna på våra gator…
Det har varit mycket debatter om romer i Sverige och de som kommer hit från företrädesvis Rumänien och lever som tiggare på våra gator runt om i hela landet. Jag har bloggat om det många gånger tidigare, men förvånas gång på gång om hur fördomarna mot dessa medmänniskor fortsätter frodas i vårt land.
Jag skrev för drygt ett år sedan och medgav att jag missat debatten om att polisen och välgörenhetsorganisationer gått ut med att inget tyder på att de flesta av dessa personer ingick i organiserade ligor, utan tvärt om så tycktes det vara illasinnade rykten som spreds, även om fenomenet kan förekomma. Jag berättade hur mycket jag skämdes för att jag till viss del gått på dessa berättelser och framför allt att jag skämdes för att ha passerat en massa medmänniskor utan att skänka något, även de gånger jag hade möjligheten att göra det, för att jag misstrodde deras fattigdom.
Idag försöker jag skänka så ofta jag kan. Det är inte varje dag och oftast är det mindre summor. Det är absolut inte till alla jag möter. Jag har en ”stammis-tant” nära min ICA-butik som får en summa varje månad och så ger jag lite kronor här och lite där till människor jag möter. Jag försöker att alltid möta blicken hos den som tigger, men varje dag misslyckas jag. Jag är inget helgon. Tvärt om. Jag klarar inte av att se fattigdomen så djupt in i ögonen varje gång jag möter den. Jag säker ofta blicken på tunnelbanan när jag inte kan ge. Eller när jag passerar någon sittandes med den där pappersmuggen framför sig. Det gör ont. Det gör ont att se fattigdom. Men när jag ser in i ögonen på den som tigger, så ser jag djupt in och jag ser människan bakom de ibland smutsiga kläderna. Jag ser människan och dess liv.
Och jag ser rött varje gång jag läser om personer som inte ser dessa människor. Det hugger till i bröstet och gör fysiskt ont för ett ögonblick. De artiklar som nu senast gjort mig upprörd i denna fråga är:
Tiggare bodde i porten – fastighetsägaren spikade upp vägg
S-politiker: ”Tiggarna transporteras ut med fina Mercedes”
SD vill förbjuda tiggeri: ”Vi är det enda partiet”
Värst tycker jag de politiska utspelen är. Att SD-politikern gör uttalande om att ”vi är det enda partiet” som vill förbjuda tiggeri, gör mig förbannad. Av uttalandet att döma så är man stolta över det. Hur i hela världen kan man känna stolthet i sitt hjärta över att vara omänsklig? Över att inte visa minsta medmänsklighet. Jag förstår inte det!! Om jag inte redan avskytt SD för deras invandringspolitik och en massa andra skäl, så hade de gått fet-bort med det förslaget på att förbjuda tiggeri!
Malou har förra veckan haft temat: ”Tiggare” på agendan, här kan du se några delar från det:
